Vi Granskar har skickat upp sin drönare för att få en liten ögonblicksbild över vad som döljs under granar och pynt. Ibland är det så skumt att inte ens mörkerseende hjälper. Våra små mikrofoner får då fånga upp vad som uttalas tillräckligt högt för att höras. För att förstå vad som händer hos oss måste vi ibland se med ett större perspektiv på saker och ting.
Vi lyssnar först på en ordförande i Alingsås samhällsbyggnadsnämnd och tillika sitt partis mediestrateg i riksdagen. ¨Antingen har de gjort sig skyldiga till brott och då finns ett rättssystem som hanterar det eller så har de inte det. Påstås det att de har något samröre, jag kan ju bara lyssna på dem¨ Den här politikern har förmedlat kontakter och medlat mellan kommunen och för brott misstänkta personer. Historien är från Alingsås och politikern kallade polisens uppgifter för ¨vaga anklagelser¨. Tack vare några hundratusen nedlagda kronor i undersökande journalistik har Göteborgsposten avslöjat ett imperiebyggande av godisbutiker med starka kopplingar till den kriminella familjen Ali Khan. Politikern säger sig ha läst artiklarna och har lämnat allt detta bakom sig. Skönt att kunna för göra det och blicka framåt. Fortsättning följer!
Den 17:e December kom Acta Publicas (Sveriges största researchföretag) rapport Möjliggörarna. Utanför de kriminella nätverkens hårda kärna finns i regel en brokig samling individer som i stort sett agerar i det tysta, inte sällan genom att bedriva affärsverksamhet. Många saknar belastningshistorik och som vårt tidigare egna kommunalråd så träffande beskrev ¨går under radarn¨. Det här gör att vanliga leverantörskontroller blir verkningslösa. Ett av de mest träffsäkra sätten att fånga upp de här individerna är skatteverkets system. Alltifrån svartarbete, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet är viktiga komponenter i kriminalitet. Kofoten är sedan länge utbytt mot aktiebolaget.
Acta Publica har kartlagt alla som ingår i skattemyndighetens beskattningsbeslut mot organiserad brottslighet 2015-2019. De revisioner som är utförda berör 750 individer, som i sin tur haft uppdrag i 1 750 bolag. Över 1 250 av bolagen är ännu aktiva. För 2019 var den sammanlagda omsättningen i bolagen nära sex miljarder kronor. Statliga myndigheter handlade för en kvarts miljard med dessa företag och var tredje kommun var inblandad. Värdet av de som ännu inte kommit till skattemyndighetens revisionsverksamhet vet vi inget om, men vi kan ju gissa.
De branscher som var vanligast vid handel mellan myndigheter och möjliggörarnas bolag var i antal bolag nämnd ordning: Bygg och bostadsbranschen, parti och detaljhandel, restaurangverksamhet, vård och omsorg samt konsultverksamhet och personaluthyrning.
För att komma till rätta med den här typen av fenomen och hålla kriminaliteten tillbaka är granskande journalistik ett måste. Trots polisens försök att slå undan benen på den undre världen är det inte alltid allt som kommer fram och kan lagföras. Journalistiken får inte bara bli en megafon åt politiker eller polismyndighet och vidareförmedla domstolsbeslut. Av den anledningen är det glädjande att läsa vad Maria Kustvik skriver i Corren 20 12 19. På frågan vad hon tycker att bra lokaljournalistik är, svarar hon: ¨Att granska den lokala makten och på ett engagerat sätt skildra verksamheter och människor som finns runt oss där vi bor¨ Nu hoppas vi alla på att det inte bara är tomma ord, utan även ett rejält lyft från en tidigare låg nivå. Vi måste visa vad som försiggår mitt framför näsan på oss alla för att på sikt det skall leda till förändring. Att granska affärsvärlden är även en förutsättning för att seriösa företagare skall kunna verka på marknader fria från svartarbete, skattefusk och andra ekobrott. Dessutom är det ur samhällsperspektiv en lönsam verksamhet.
Lönsamheten med att granska belystes i boken Democracy Detectives som gavs ut av Harvard University Press 2016. Det är aldrig lätt att uppskatta samhällsnyttan av granskande journalistik och avslöjanden, men när Washington Post fick Pulitzerpriset för sin granskning av polisen i Deadly force, nappade forskarna. Granskningen kostade 487 000 dollar och den förändring som granskningen ledde till sparade hela 69 400 000 dollar eller för varje dollar som lades på tungt granskande journalistiskt arbete gav det 140 dollar i minskade samhällskostnader. Motsvarande forskning finns inte publicerad i Sverige, men GP:s granskning av två bröders affärsverksamhet är säkert väl värda pengar för samhället. Granskningen började med att man började nysta i två godisbutikers etablering i Vårgårda och Alingsås. Tyvärr har hoten varit omfattande mot de journalister som skrivit. Det är allas vårt ansvar att försvara offentlighetsprinciper och rättsstat samt att peka på den kultur av tystnad som breder ut sig. Kom ihåg att när du möts av tystnad eller sekretessbeläggning är det störst anledning att fortsätta nysta.
Fortsättning följer!