I vår lilla kommun var antalet röstberättigade medborgare till förra kommunalvalet strax under 34 000 individer. Vart fjärde år går de till valurnorna för att välja de partier och personer som de tror bäst kan förfoga över våra gemensamma tillgångar. Vi som försvarar demokratin är rädda om den här processen och försöker så gott det går att påminna om den. Våra grundläggande fri-och rättigheter är viktiga och delar som yttrandefrihet, offentlighetsprincip och öppenhet är en förutsättning för att samhället skall fungera. Ytterligare delar i detta är en fri och oberoende press som tillåts granska både den politiska och ekonomiska makten och en rättsstat där reglerna sätts av våra folkvalda. Detta år har det både bland lokalpolitiker och på riksplanet lagts extra fokus på demokratins kärnvärden och det tycker vi både är nödvändigt och glädjande.
Pressens roll i den demokratiska processen kan aldrig underskattas. I ett ändrat medielandskap är det viktigt att vi värnar pressens roll att aktivt granska all maktutövning. Påtryckningarna från både makthavare och kommersiella intressen ökar samtidigt som den lokala journalistiken av både ekonomiska och strukturella skäl idag får stryka på foten. Ibland ser vi i debatten en uppfattning om att pressens roll är att jämka olika åsikter. Det tycker vi är en missuppfattning. Pressens roll är att så gott det går försöka beskriva en sanning. I dessa dagar ser vi flagranta övergrepp på försök att rapportera sanningar i hela världen. Senast i raden har vi en kinesisk ambassadör, men även rapporter från Tjeckien, Polen, Ungern och Turkiet vittnar om hur lätt populistiska regimer försöker förvanska sanningar. I Israel har vi en sittande premiärminister som är anklagad för allvarliga brott mot pressfriheten och alla har vi ett färskt minne om vad som hände i USA för inte så länge sedan.
I vårt öppna samhälle är själva grunden till vårt välstånd ett näringsliv som verkar kommersiellt på en marknad där tillgång och efterfrågan möts i sund konkurrens. Den liberala marknadsekonomin har fullkomligt sopat mattan med andra system när det gäller att skapa mesta möjliga välstånd för de flesta. Duktiga entreprenörers arbete med innovationer, att ta forskning till praktisk nytta för människor och möta önskemål hos civilsamhället är själva grunden för vårt välstånd. Fördelningen av välståndet är en ständig träta bland de olika politiska åsiktsinriktningarna och hos de särintressen som har något att vinna eller förlora. Så ska det vara.
Ibland blir det lite fel när det privata näringslivets organisationsformer används på konstlade marknader eller när det uppstår störningar i form av monopol, oligopol, kartellbildningar och oseriösa affärsmetoder för att skaffa sig marknadsandelar. Vi tror på att alla marknader behöver regleras mer eller mindre för att undvika att olagliga beteenden används för att skapa osund konkurrens på den fria marknaden. Lika viktigt är att vi ser upp med hur vår offentliga ekonomi används av krafter med en annan agenda.
I den offentliga sektorn finns det ibland även en tro att bolagsformen i sig löser politikens uppgifter och eventuell ineffektivitet. När ett företag enbart har en kund uppstår konstiga beroenden som kanske inte var meningen från början och framförallt försvinner ju den marknad som organisationsformen är bra på att hantera.
De flesta offentliga verksamheter är ju behovsstyrda och lite svåra att konkurrensutsätta. Risken för suboptimering är uppenbar och högst trolig med ett antal bolag med egen styrelse och egen agenda. Dock finns det i offentlig verksamhet saker som är särskilt lämpliga att handla upp på marknaden. Byggnation, underhåll av gator, vägar och VA nät är sådana exempel. Det är till och med så att det många gånger är förkastligt att bygga upp resurser som har en låg utnyttjandegrad. Själva ordet kommersiell kommer ju från grekiskan och betyder, handelsplats, torg eller marknad. När den inte finns är man inte längre en del av den fria marknaden utan har ett annat förhållande till sin kund. Om det dessutom infinner sig situationer när individer sätter sig både som kund och leverantör blir det bara stolligt och man har tappat själva vitsen med företagets existens.
VI Granskar fortsätter att skriva om både lokala och större företeelser inom politik och näringsliv. Själva ordet politik har ju betydelsen medborgare och som sådana är vi c:a 0,14 promille av de röstberättigade i förra kommunalvalet. Med andra ord en ganska begränsad röst bland alla medborgare som är det samhälle vi lever i.
Gösta Blohm, Jan Hammarstrand, Ulf Holmertz, Stefan Saleteg och Thomas Strömbäck