De styrande i Motala antar Deklarationen för en stark demokrati mot en bakgrund av händelser som har urholkat den lokala demokratin. Det är sällan vi tänker på att Sverige har längst mellan valen av alla demokratier. Våra nationella och lokala val sker ju numera samtidigt. Allt fler medborgare känner sig bortglömda och negligerade av dem som fattar besluten. Endast 15 procent av svenska väljare anser att de har något inflytande på politiska beslut mellan valen. När demokratin grundlades i Sverige för 100 år sedan ansågs skilda valdagar naturligt eftersom en gemensam valdag skulle förta intresset för de lokala och regionala frågorna. Den gemensamma valdagen infördes 1971 och 1994 infördes fyraåriga mandatperioder. Likt den skygga snöleoparden visar sig en och annan valstuga med vidhängande lokal politiker vart fjärde år.
Allmänhetens låga förtroende för de politiska partierna är ett problem för demokratin eftersom de har till uppgift att företräda väljarna och fatta beslut å deras vägnar. Det finns mätningar som visar att endast var tredje väljare har förtroende för de politiska partierna. På 20 år har medlemmarna minskat avsevärt. Visserligen har avskaffandet av tvångsanslutning eller den så kallade kollektivanslutningen bidragit, men ändå. Mellan 1992 och 2017 sjönk riksdagspartiernas medlemsantal från 625 000 till 256 000 medlemmar. Som ett exempel kan nämnas centerpartiets ungdomsförbund som för 60 år sedan hade 200 000 medlemmar och nu har knappt 2 000 medlemmar. Det politiska intresset hos unga leder idag inte till att de går med i något organiserat politiskt arbete. De ¨hänger¨ istället på nätet via någon Facebookgrupp eller driver egna frågor genom inlägg och tummen upp för andra som de håller med.
Fortsättning följer!