¨Demokratin är livsviktig. Den påverkar ditt liv i stort och smått, och den gör dig viktig. Vad du tycker och tänker betyder något. Samtidigt är den krävande¨. Orden kommer från förorden till boken Demokrati av Sofia Näsström, professor i statsvetenskap. Som internationellt verksam forskare har hon publicerat ett antal forskarrapporter om demokrati, korruption och hur demokratin sönderfaller.
När Platon pratade om väktarstyre tänkte han på den skara han själv tillhörde: de dygdiga och kunniga filosoferna. En viss Lenin var inne på samma linje ¨hellre färre, men bättre¨. Liberalismens förfader John Stuart Mill tyckte själv att rösträtt var helt rätt, men det var nog bättre att de som begrep bestämde. Han ville gradera makten genom att ge fler röster till utbildade. Idag pratar bland annat Jason Brennan om samma sak i boken Efter Demokratin: argument för ett nytt styrelsesätt.
Vi har tidigare skrivit om vikten av kunskap. Kunskap är viktigt i alla sammanhang. När vi går till tandläkaren vill vi känna att den som borrar verkligen är utbildad till det. Det fanns ju en tid då byns smed skötte jobbet. När vi sätter oss i en flygstol känns det lite bättre om vi vet att de som övervakar alla instrument därframme är utbildade till det.
Till skillnad från att gå till läkaren eller skicka efter en rörmokare är den kunskap som krävs för att styra ett samhälle mer komplex. Det handlar om moraliska frågor, om hur samhället bör se ut. I en demokrati har och får vi ha olika uppfattningar om det. De som pratar om expertstyre bortser från att experterna inte kan se helheten, just för att de är experter. Hur vet vi att de agerar för allas bästa? Vem vaktar experterna? Som enskilda medborgare lider vi av bristande information, vi styrs kanske av impulser och lyssnar extra på fakta som stödjer vår egen sak. Tror vi på demokratin så tror vi på att vi blir smartare tillsammans. Det kallas för kollektiv intelligens. Aristoteles lär ha sagt: ¨för någon förstår en del, några andra en annan del, och tillsammans förstår de helheten¨.
Hur vi får till ovanstående i allt från stora beslut om etableringar som påverkar alla i en kommun till mindre beslut om några parkeringsskyltar som påverkar färre, men ändå så viktiga för dem?
Hur hjälper vi varandra och de som fått vårt förtroende genom att ha blivit förtroendevalda att fatta rätt beslut? Hur hjälper vi varandra att gå ut med budskap som ibland gör att vissa intressen får maka på sig i förhållande till andra? Hur undviker vi långa processer skapade av oförmåga att just tillgripa kollektiv intelligens?
Fortsättning följer!