När Vi Granskar ställde frågor till våra folkvalda om hyran för industrimuseet svarade fyra av nio politiker. Socialdemokraterna svarade för alla sina ledamöter. Erik Backman, Peter Karlberg och Sten Westberg svarade enskilt. Av svaren att döma hade moderater och socialdemokrater pratat ihop sig om svaren. Svaren bekräftar att det finns ett överlåtelseavtal och ett genomförandeavtal. Något som är själva grunden för våra frågor. Politikerna från M och S skriver även att framtida hyresförhandlingar för kommunala inhyrningar inte var en del av beslutet. V säger att de gått helt på handlingarna och inte djupdykt i internhyresavtalet eftersom det tidigare var godkänt. C säger bland annat att underlagen för hyresnivån finns med i avtalet.
Ett av villkoren i kommunens avtal med Sernekebolaget var att köpare och säljare var överens om att befintliga hyresgäster med hyresavtal kvarstod efter tillträdet och hyresavtalslistan var bifogad till avtalet. På frågan om det fanns något underlag för hyresnivån svarade tre nekande och en hade missförstått vår fråga.
Så långt är allt inget att höja på ögonbrynen för. Det skulle i så fall vara oppositionens armkrok med M när vi ställer frågor. Att en ny hyresvärd tar över befintliga hyresgäster är praxis och något som normalt görs i fastighetsaffärer. Det som däremot är en ögonbrynshöjare är den hyra vi betalar till Serneke Industrial Center för den lokal där industrimuseet är inhyrt. Hanteringen av frågan är minst sagt märklig.
När kommunstyrelsen beslutade i frågan om avtalet med Serneke 21 09 28 fanns ett antal bilagor till avtalsförslaget. En av bilagorna var en odaterad lista på befintliga hyresgäster i området som överläts. Listan består av 29 poster med hyresgästens namn, betalperiod, hyresperiod, sista uppsägningsdatum och årlig hyresintäkt. Det totala värdet på listan är 1 777 747 kr. Två av hyresavtalen var markerade som uppsagda. På listan fanns även en del kommunala aktiviteter och den som stickar ut är Kultur- och Fritids hyresavtal 21 09 23 -22 03 31 med en årshyra på 520 000 kr. Det är alltså en del av kommunens hyresintäkter som kommunen hade i området. Den första iakttagelsen som kan göras är att en kommunal internhyra betraktas som en hyresintäkt för kommunen i kommunikationen med en extern part. Kommunfullmäktige tar beslutet om avtalsförslaget 21 10 11.
När Vi Granskar frågar efter hyresavtalet med Sernekebolaget får vi till svar att det inte finns något. Vi får senare ett ¨Internhyreskontrakt¨ Kontraktsnummer U00441501 Objektsnr: 16118. Det är skrivet mellan Motala Kommun, Verksamhet Fastighet 591 86 Motala som hyresvärd och Fritid & Kultur Hannah Gruffman, Motala Kommun som hyresgäst. Huruvida det här är ett gällande hyresavtal eftersom bägge parter tillhör samma juridiska enhet är något för jurister att klura ut.
Hyrestiden påbörjas efter att tjänsteskrivelsen om avtalet med Sernekebolaget författas (21 09 06). De andra märkligheten med avtalet är att det är daterat av ¨parterna¨ 21 10 19 resp 21 10 21. Alltså efter det att kommunfullmäktige beslutade om avtalet med Serneke Industrial Center.
Nu ställer sig säkert skattebetalarna ett antal frågor om det här hyresavtalet.
Vem är ansvarig för den här hanteringen?
Är våra politiker lurade av ett hyresavtal som inte fanns när de beslutade i ärendet?
Var hyran en del av överenskommelsen med Serneke som inte skulle synas i det politiska beslutet?
Varför skrivs och presenteras Bilaga 4 (21 09 28) odaterad och innehåller avtal som troligen inte finns?
Varför tecknades inte ett riktigt hyresavtal mellan kommunen och Serneke Industrial Center?
Vad ligger bakom den hyresnivå som verkar så orimlig i förhållande till de verkliga kostnaderna för lokalen?
Varför kan en chef i kommunen hävda att avtalet inte är en kostnad för Fritid & Kultur när 37 fakturor på månadshyran 43 333 kr är hanterade i kommunen?
Varför är inte avtalet uppsagt? Internhyreskontraktet som upphör 22 03 31 löper ju med automatik om inte någon parterna säger upp det. Kommunen har ju inte kunnat använda lokalerna på länge. Vem bevakar kostnaden och villkoren för ett hyresavtal ¨som inte finns¨ ?
Hur sätts ¨Internhyror¨ i Motala Kommun? Är det här ett förfarande som även drabbar andra förvaltningar och där internhyror är något slags hybrid mellan marknadshyror och verklig kostnad?
Vi har tidigare redovisat konstigheter i förhållandet mellan kommunens bolag och kommunen och det finns tydligen inget slut på det här. Den nu så aktuella debatten om förtroendet från näringslivet kan kanske få sig en och annan förklaring i den här hanteringen.
Nu är det hög tid för alla politiska partier, revisionen och allmänheten att utkräva ansvar från den eller de som ligger bakom den här hanteringen. Det är inte den första ¨affär¨ vi skriver om och som berör förvaltningen av gemensamma resurser. Är de tjusiga styrdokument som beskriver internkontroll bara altartavlor? Det verkar så eftersom ingen i chefsposition tar sitt ansvar och agerar.
MÅL1: EN GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
När alla områden i vår välfärd är utsatta för besparingskrav måste ansvar för den här typen av agerande omgående utkrävas. Förstår våra folkvalda varför besparingar på våra barn (El Sistema) verkar rent ut sagt kränkande när vi samtidigt ägnar oss åt att slarva med skattemedel på det här sättet? Först när ansvar utkrävs kan målet ¨En god ekonomisk hushållning¨ anses trovärdigt.