Att det förekommer korruption i kommunerna är inte förvånande. Det är här som offentlig ekonomi och näringsliv möts. Här finns fysisk närhet mellan makt och näringsliv, framförallt i byggbranschen. När du ska göra affärer med din granne eller kompis i fotbollsföreningen blir det känsligt. Bristen på kontroll av osunda relationer är uppenbar. Kommuner och regioner anmäler sällan korruption till rättsväsendet. Det hanteras oftast internt med utköp av anställda och de som vågar ta ton i ärendet mobbas. Efter att Inga Britt Ahlenius talat om ämnet kontaktades hon av SKR (Sveriges kommuner och regioner) som meddelade att hon inte var välkommen till att tala i den utomparlamentariska föreningen. Det belyser den något märkliga roll som SKR har i vårt samhälle.
Kommunerna har även ett granskningssystem som går ut på att man granskar sig själva. Nu behövs det ingen beteendevetenskaplig analys för att förstå svagheten med att politiker granskar sig själva. Sedan ett antal år måste även kommunerna anlita extern hjälp med revisionen. Tyvärr sitter de externa i en affärsmässig relation till uppdragsgivaren och blir därför ofta mycket milda i sin kritik.
Det vi medborgare tänker på när vi hör ordet korruption är mutor och allmänt slösande med offentliga medel. Som Motalabo lever nog minnet av 80-talets skandal på mångas näthinnor. Den vanligaste formen av korruption är nog annars internrekryteringar utan meritbaserade rekryteringsprocesser och osunda relationer mellan leverantörer och offentlig förvaltning.
Några exempel på avslöjade korruptionsskandaler i svenska kommuner:
SOLNA. Över en kopp kaffe under Båstadsveckan gjordes en av landets största byggaffärer upp. Där bestämdes att stadsdirektören skulle få betalt av Arenabolaget vid sidan av sitt ordinarie jobb när PEAB skulle bygga Friends Arena. Skandalen upptäcktes av två journalister som lade märke till att stadsdirektören bildat ett bolag veckan innan han lade fram förslaget bolagsbildningen i Solna Kommun. Bygget som skulle kostat 1,9 miljarder landade på 2,8 miljarder. Totalt åtalades 6 personer för mutbrott, men bara stadsdirektören fälldes. Stadsdirektören fick totalt 900 000 kr från PEAB för sina tjänster. Enligt en tidigare politiker i Solna kommun var fullmäktige bara en formsak. Besluten fattades av en liten grupp bestående av chefstjänstemän och några politiker.
GÖTEBORG. När Uppdrag Granskning 2010 satte bollen i rullning uppdagades en kommunal kultur som halkat rejält snett. Från en oberoende granskningskommission: ¨Vad vi mött är en stad som i vissa delar anammade marknadens föreställningssätt, spelade ner rättsstatens betydelse, undergrävde professionelle yrkesgruppers betydelse och försvårade medborgerligt inflytande och kontroll.¨
Stadens institutioner förvandlades till halvprivata bolagsstrukturer utan den offentliga sektorns mekanismer för insyn och kontroll. Forskning har visat att överenskommelser sker mellan näringsliv och politiker innan fullmäktige fått en chans till debatt. Under senare tid har Framtidens investering i Karlastaden vållat debatt om i vilken utsträckning miljardbelopp kan investeras av en VD i ett kommunalt bolag.
NORRKÖPING. Norrköpings planer för den så kallade ¨Strykbrädan¨ mitt i staden förvandlades till en kommunal skandal med fördubblade kostnader som uppstod i ett kommunalt bolag. VD för det kommunala bolaget tvingas avgå, styrelsen avgår och kommunens kommunalråd beklagar. Anders Bergh, välfärdsforskare i Lund säger träffande: ¨I Kommunala bolag får vi oftast det sämsta från två världar där både marknaden och demokratin sätts ur spel.¨ Lars Stjernkvist uttryckte frustration över hur kommunala medel har använts.
HÄRNÖSAND. I staden slog Skanska larm om att en härva med entreprenörer, underentreprenörer, leverantörer och beställare samverkade för att lura systemet med offentliga upphandlingar. Bland annat fick en chef på Härnösandshus en sommarstuga byggd och en lägenhet renoverad för skattepengar. Allt bakades in i fakturor på kommunala uppdrag. En mild villkorlig dom och dagsböter blev resultatet efter ett åtal om trolöshet mot huvudman.
FALUN. PEAB underhöll Faluns gator för 16 miljoner utan upphandlingar. Beställningarna föregicks av diverse kryssningar, mellobesök och konferenshelger för ett antal kommunala tjänstemän. En kvinnlig chef fick sparken och dagsböter för 6 inblandade.
UDDEVALLA. IT personalen i kommunen festade loss med ett antal aktiviteter anordnade av datorföretaget Dell. Under perioden köpte Uddevalla för 50 miljoner av Dell. Det här visar hur svårt det är att upprätthålla rågången mellan offentliga skattemedel och kommersiell verksamhet.
JÄRFÄLLA. När det avslöjas att en tjänsteman i suttit på dubbla stolar i tre år i sitt samröre med Serneke tvingas han att avgå från det styrelseuppdrag han haft i en fjällby där Serneke var huvudägare. När kommunen informerades om GP:s artikel i ärendet sparkades tjänstemannen. Tre år tog det för kommunen att inse att det rådde en uppenbar intressekonflikt i kontakterna med exploatören.
BOTKYRKA. Socialstyrelsen bidrar med 17 miljoner för att kommunen ska vidta åtgärder i utsatta områden. Kommunen tvingas nu att antagligen betala tillbaka över 10 miljoner och tre chefer på kultur och fritidsförvaltningen tvingas sluta. Redovisningen har inte varit transparent och det saknas tillräckliga fakturaunderlag för vissa utgifter och det är svårt att avgöra att pengarna har gått till vad som åsyftades med bidragen.
Det här var bara ett antal exempel på hur verkligheten ser ut. Exemplen är otaliga och aktualiserar återigen frågan om en oberoende revision måste till för att behålla trovärdigheten hos lokalt utövad makt. Förmågan att utkräva ansvar av de som har makten är central i vår demokrati.
Fortsättning följer!