I Sverige har alla fartyg över 70 meters längd eller 14 meters bredd lotsplikt. De som regelbundet trafikerar samma farvatten kan få lotsdispens. Det här är något vi tagit fasta på i den lokala näringslivspolitiken. I ett protokoll från senaste kommunstyrelsens personalutskott ser vi att utvecklingschefen lämnar en information om ett företagsklimat i toppklass. Förutom fyra folkvalda deltar en HR-Chef, en sekreterare, en utvecklingschef, en förhandlingsledare, en kommunikationschef och en HR- partner. HR är en förkortning av engelskans Human Resources och som betyder mänskliga resurser. Arbetar du med rekrytering är du en rekryterare. Annars är den svenska benämningen på folk som har HR i sin titel helt enkelt medarbetare på personalavdelningen.
Under § 47 tas frågan om företagslots upp. Vi ser att en företagslots fungerar som en väg in för befintliga och blivande företag och att det finns en tanke om att skapa en e-tjänst för att boka telefontid eller ett fysiskt möte samt en funktionsbrevlåda. Servicecenter ska slussa frågan vidare till berörd verksamhet alternativt näringslivsstrateg för svar. Kommunikationschefen vill ha näringslivsutskottets tankar om idéen med en företagslots.
På ett antal frågor från oss får vi från kommunchefen en tydlig information om att en befintlig strateg fungerar som en företagslots i kommunen.
I anbudet från bolaget Tillväxt Motala AB från 2021 ser vi att bolaget tillsammans med kommunen har fastställt kommunens visionsmål för tillväxtmål och utveckling. Det kallar vi för svängdörrar in till demokratins beslutande organ. I vilket val valdes dom? Här står även att de genomför aktiviteter för att skapa ett företagsklimat i toppklass. Kanske något för kommunens utvecklingschef att ta efter. Vi ser även att företaget arbetar med att lotsa företag till rätt kontakt eller hjälpa till med uppkomna förutsättningar.
Nu finns det två övergripande frågeställningar i den här hanteringen. För det första frågan om företagslots. Eftersom det finns ett företag som redan har erhållit befrielse från lotsplikten och har rätt att navigera fritt bland kommunens grynnor och skär för att landa kommunens företag i en säker hamn med gott om lossningsmöjligheter infinner sig frågan varför behovet nu har uppstått på ytterligare lotshjälp. Är det möjligen bottenavlagringar i hamninloppet som har täppt till infarten?
Den andra frågan är mera av den demokratiska arten och handlar om varför ett sämre näringslivsklimat kräver ett externt tillväxtbolag, ett näringslivsutskott och ett näringslivsråd förutom de strateger som hanterar frågeställningarna? Om nu kommunens föräldrar tycker att skolan är under all kritik kanske vi ska bilda ett utbildningsråd, missnöjda gamla inom omsorgen borde bilda ett äldreråd, fastighetsägare som är missnöjda med gatuunderhållet borde få ett gaturåd, missnöjda mottagare av hemtjänst borde få ett hemråd o.s.v.
Bland alla dessa råd kommer Vi Granskar med ett litet råd. Tydliggör vem som är ansvarig för vad och låt sedan företagen som behöver ringa direkt och be om hjälp. Se där! Ett företagsklimat i toppklass.
Nu är ju goda råd dyra och vårt råd kostar en del. Det kostar en del ömma tår som känner sig trampade på, några färre rapporter som varken talar om vad, vem, när eller hur saker ska göras. Det kostar även framfödandet av en effektiv administration styrd av oförvitliga tjänstemän som följer våra folkvaldas beslut. På toppen av allt det här önskemålet om en oberoende tillsyn i form av en revision ställd under riksrevisionen i alla kommuner och regioner. Nu väntar vi på ett nyinrättat lotsråd eller ett ¨company pilot council¨ som någon konsult skulle fått till det.