När skolinspektionen den 10/6 förelägger Motala kommun med ett vite på 3 000 000 kr sker det efter upptäckta brister avseende extra anpassningar och särskilt stöd. Åtgärderna för att rätta till bristerna ska vara genomförda den 4 november 2024. Åtgärderna avser extra anpassningar och stöd i 6 punkter och även skolans arbete med att skapa trygghet och studiero. Skolinspektionens tillsyn är utförd under våren 2024 och avser Hällaskolan i Borensberg.
Det här väcker flera frågor och är ytterligare en del i den pågående debatten om vår skola. I skollagens 3 kap 2§ står det: ¨ Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.¨ Något som låter fint och bra men som i praktiken huvudmännen för utbildningen har svårt att klara av.
Har den skollagstiftning som uppenbart så radikalt har förändrat lärarens roll även försämrat förutsättningarna för att förmedla kunskap? Vi Granskar har tidigare beskrivit ¨pluppskolan¨ och låtit lokala skoldebattörer säga sitt. Varför är det så tyst om ett hot om miljonvite?
Att barn har olika förutsättningar att ta till sig kunskap beror inte bara på hur skolan är organiserad. Till stor del grundläggs förutsättningarna i föräldraskap, hemmiljö (bokhyllan), social situation och ärvda värderingar. Ska vi ta debatten om det är samma möjligheter som ska erbjudas barn? Förutsättningarna kommer för evigt att vara olika på individnivå.
Vårt betygssystem ger utfall som med automatik kvalificerar många barn för anpassad studiegång. Då pratar vi inte bara om kognitiva förmågor utan även den inflation i bokstavskombinationer som med automatik ska ge rätt till anpassningar.
När ska föräldrars krav på individuell anpassning av uppfostran lyftas?
Är den specialpedagogiska resurs som förväntas finnas i skolan bara en pappersprodukt som aldrig i praktiken kommer att fyllas av personer som ger barnen de stöd som åsyftas? I många fall hinner inte de få specialpedagoger som finns ge stöd. De är fullt upptagna med dokumentationskraven. Det har blivit lite som att låta brandkåren börja med att beskriva branden innan släckningsarbetet kan börja.
Skolan är och kommer även fortsättningsvis att vara en viktig fråga. I ett samhälle där faktaresistens snart är kunskapsresistens och våra hjärnor ständigt påverkas av designad information är uppgiften att ge våra barn en bra start gigantisk.
När skolpolitikens floskler haglar är det fortfarande läraren som står med kartan och en annan verklighet som får ta smällen. Lagstiftaren tar sällan höjd för finansieringen av de åtgärder som så vackert beskrivs i lagtext. När kommer kunskapen återigen att lyftas som ledstjärna för skolan?
Fortsättning följer!