På Bolagsverket har vi hämtat följande text som för allmänheten beskriver vad den nybildade koncernmoderns syfte och ändamål är. Vi skickar här med ett antal frågor som våra lokalpolitiker bör svara på för att vi som medborgare ska förstå varför bolaget är bildat. Under Verksamhet & Status står:
Verksamhet & ändamål
Bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Motala kommun. Bolaget får bilda, förvärva och avyttra dotterbolag som fastigheter. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Ändamålet med bolagets verksamhet är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, utöva ägaransvaret för de kommunala företagen inom Motala kommun i syfte att uppnå samordning och ett optimalt resursutnyttjande och aktivera de kommunala företagen i kommunens tillväxt. Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges i Motala kommun godkännande innan beslut fattas om åtgärder som anges i av kommunfullmäktige och bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Bolaget ska i övrigt bereda kommunfullmäktige i Motala kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolaget får, där kommunfullmäktiges beslut erfordras men inte kan inväntas, genomföra köp av fastighet eller bolag som bedöms ha ett strategiskt värde.
På vilket sätt är ägandet och förvaltandet av aktier och andelar i kommunala företag en effektiv användning av skattemedel?
Varför är rättigheten att bilda, förvärva och avyttra kommunägda bolag som fastigheter bättre i den här formen än i den traditionella förvaltningsmodellen i en politiskt styrd organisation?
Vad innebär i praktiken iakttagande av lokaliseringsprincipen i ägaransvaret i förhållande till vad den kommunala förvaltningen kan åstadkomma?
Den samordning och det optimala resursutnyttjande som nämns behöver tydliggöras i förhållande till de kostnader som en koncern innebär. Hur ser den kalkylen ut?
Är våra folkvalda insatta i och vet vilka beslut i bolaget som är av principiell natur eller större vikt?
När bolaget får fatta beslut där kommunfullmäktiges beslut inte kan inväntas är det en inskränkning i den demokratiska processen. Vem avgör i det läget vilken fastighet eller vilket bolag som har ett strategiskt värde? Är det ett avgörande som vi genom ett demokratiskt beslut nu lägger på en bolagsstyrelse?
Om det inte finns tydliga och raka svar på de här frågorna liknar det pynt och den typ av floskler som alltför många företag och organisationer får sig pådyvlade av konsulter och som får lokalpolitiker att tro att de kan leka företagare med skattebetalarnas pengar.
För det kan väl inte vara så illa att våra folkvalda tycker att den demokratiska processen är alltför omständlig och krånglig? I så fall har de med andra ord inget förtroende för demokratins spelregler eller har svårt att tolka den förvaltningslag som länge försökt hålla demokratin under armarna.
Vi Granskar bevakar bland annat lokal politik i frågor som berör demokrati, öppenhet och rättssäkerhet.