När Konkurrensverket uppmärksammar Motala Kommun på att ett avtal om lokaler för Campus Motala troligen inte faller under det undantag från LOU (lagen om offentlig upphandling) som kommunen försöker åberopa anar vi ugglor i mossen. Hur ska vi annars tolka de tidigare uttalanden från politiskt håll om att det är vid torget som ett Campus ska ligga. Det har även förekommit signaler om hyresnivå. De signalerna har ett ursprung i den avsiktsförklaring som Motala Kommun skrev med Point Properties i juli 2023. Avsikten var att utifrån analys och förutsättningar utarbeta villkor för att fastigheten ska kunna rymma eftergymnasial utbildning.
Sedan dess har det både i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige presenterats en tjänsteskrivelse av utvecklingschef Jan Holmberg, en behovsanalys av samme Holmberg och en generell verksamhetsbeskrivning. Strategisk samhällsplanering har tillsammans med Tillväxt Motala och en intern arbetsgrupp tagit fram en behovsanalys för privat och offentlig sektor. Tillkommande hyror för åren 2025-2026-2027 tot 15,9 milj finns redovisade i kalkylen ¨Analyskostnad ekonomisk nytta och kvalitetsnytta¨.
Nu säger vår kommunchef Peter Ingesson: ¨Det är riktigt att uppdraget är givet men det förändrar inget i sak. Inget avtal är tecknat eller är klart och fastighetsägaren är informerad om situationen, så det innebär att nästa steg via LOU är BEROENDE AV HUR PROCESSEN RIGGAS¨. Det här väcker frågor.
Att en inköpsprocess riggas betyder att man går emot en lagstiftning som ska skydda medborgarnas gemensamma medel mot en ineffektiv användning av skattemedel från myndighetens sida. Vi Granskar har tidigare skrivit om Ekenäs och en upphandling av näringslivstjänster. Var även de upphandlingarna ¨riggade¨? Är de hyresnivåer som presenteras tagna ur luften eller kommer de från förhandlingar mellan parterna? Är alla de höga tjänstemän som har deltagit i processen oinformerade om reglerna i LOU eller har de gjort tolkningen att det här inte faller inom ramen för upphandlingsreglerna?
Information om undantagen från LOU finns att läsa i lagtexten, på Konkurrensverkets hemsida och i en liten vägledning till myndigheten som SKR (Sveriges kommuner och regioner) gav ut för några år sedan.
Vid en offentlig upphandling av hyra för utbildningsverksamhet kan ju någon annan fastighetsägare dyka upp och erbjuda ett attraktivare alternativ. Det är det som är meningen med lagstiftningen.
De som ska kunna det här på sina fem fingrar ska vara tjänstemännen på den upphandlande myndigheten och som i sin uppgift även har att informera styrande politiker om vad som gäller. Vi Granskar är inte någon juridisk remissinstans, men vi undrar hur det är ställt med förmågan hos de som rimligtvis har kunskapskravet i sin anställning.
Vi har ju anställt tjänstemän som ska kunna det här. Många drabbade har bara gjort ett fel. De råkar bo på ett visst ställe som påverkas av ett stolligt kommunalt beslut. Det ska väl inte vara väljarna som vägleder expertisen i lagtolkningsfrågor. Det här har nu skett i ett antal detaljplaneärenden, upphandlingar och nu senast i ett uppmärksammat bygglovsärende i Varamon.
HUR KOMMER DET SIG ATT DET PÅ OMRÅDE EFTER OMRÅDE ÄR ÖVERKLAGANDE INVÅNARE OCH DRABBADE GRANNAR SOM TVINGAS SÄTTA SIG IN I KOMPLICERAD LAGTEXT BARA FÖR ATT KOMMUNENS TJÄNSTEMÄN INTE KAN DET HÄR?