Den oslipade diamanten Motala laddar nu för att ta nya tag efter besvikelsen med utebliven etablering av Lalandia. Det gör vi till en bakgrundskör av ifrågasättande av hur våra gemensamma resurser förvaltas och hur den nödvändiga dialogen mellan folkvalda och väljare tenderar att bli allt mer ansträngd. Beteenden som till slut blir normgivande sprider sig bland våra folkvalda och skrämmer den demokratiska folksjälen.

Under veckan har MVT i två ledare dels beskrivit de brutalärliga svar som SCB redovisar i sin medborgarundersökning och där det demokratiska underskottet i vår kommun sticker ut. När det sedan visar sig att medborgarnas uppfattning om att korruption råder, har ökat till två tredjedelar av de tillfrågade då är det hög tid att sätta till alla klutar för att vrida skutan rätt igen. ¨ We are not in the business of trust.¨

Hur sköter då våra folkvalda uppdraget att återskapa förtroende? När protokollet från veckans kommunstyrelsemöte dyker upp är frågan om bildandet av en koncern åter aktuell. Under behandling av ärendet ser vi att Elias Georges och Erik Backman yttrar sig. Erik Backman yrkar bifall till förslaget och kommunstyrelsen bifaller Erik Backmans förslag. Tre ynka rader som tydligt beskriver den demokratiska processens torftighet.

Det fanns ju en anledning till att förslaget kom upp efter den återremiss som förslaget råkade ut för i kommunfullmäktige. Inte någonstans har någon politiker klivit fram och förklarat varför det här förslaget är bra för kommunens invånare. De frågor vi tidigare ställt är fortfarande obesvarade.

EN BRANDSTATION, NÅGRA TOMTER, TRE BOLAG OCH EN KONCERNMODER SOM SKA STYRA ÖVER DET HÄR. VARFÖR DÅ?

Vi har tidigare efterlyst vilka politiker som vill detta och vilken ideologi som ligger bakom förslaget.

Vi har även frågat varför ingen offentlig debatt i frågan initieras.

Varför föreligger ingen tydlig projektredovisning inkl den konsulthjälp som bistått?

De ekonomiska förbättringar som är kopplade till Mål 10 är inte redovisade.

Varför finns ingen riskanalys när modern forskning pekar på riskerna med bolagisering?

Hur jävsfrågan ska hanteras är fortfarande inte tillräckligt belyst.

Hur resonerar våra politiker när näringsverksamhet inte får bedrivas i vinstsyfte?

Hur hanteras aktiebolagslagens krav på att annat syfte än vinst måste skrivas in i bolagsordningen?

Hur påverkar ändring från förvaltningsstyrning till bolagsstyrning de demokratiska processerna och medborgarnas möjlighet att delta?

Vi har även frågat om det ens är möjligt att bilda bolag med extern part och vilka risker som då föreligger.

Vilken kompetens ska rekryteras till bolagen?

Varför ta upp frågan om koncernbidrag när det förutsätter överskott som inte finns i bolag som inte får drivas i vinstsyfte?

Är det till sist lämpligt med Motalas historia av korruptionsskandaler och misslyckade projekt att ge sig in i organisatoriska äventyr som inte i sig löser de problem som redan finns?

Varför är det så svårt för våra folkvalda att på ett öppet och ärligt sätt redovisa fördelar, nackdelar och varför de har kommit till slutsatsen att en bolagisering är det rätta för medborgarna?

På samma kommunstyrelsemöte kan vi återigen råka ut för att (under punkten Lalandia) känna igen den alltför ofta förekommande ¨Informationen noterades¨.

Dock har Maria Persdotter (C) lämnat en protokollsanteckning där hon meddelar att arbetet med att gå vidare efter Lalandia kommer att bedrivas i den icke-parlamentariska gruppen Riktsam, där endast tre partier finns representerade. Det här är mycket anmärkningsvärt och med rådande demokratiunderskott rent häpnadsväckande.

I en insändare i MVT påpekade en medborgare att det fick vara slut på gnället och att vi borde se framåt. Ingen vill vara gnällspik, men att framföra en avvikande åsikt är grunden i den demokratiska dialogen. Att se framåt är att göra det gemensamt. Gemensamt betyder att återuppväcka den demokrati som förutsätter öppenhet, dialog och ett givande och tagande i debatt och beslut. Att vägra svara eller ta debatt är djupt oroande och en tendens som brukar vara vigd för odemokratiska samhällen.

För alla medborgares skull vore det en välgärning att våra folkvalda nu kliver fram och tar den nödvändiga debatten för Motalas bästa framtid. Demokrati bedrivs inte i slutna rum och av ett fåtal personer som delar på avgörande poster i den beslutande makten och myndighetsutövningen.