Idag dyker återigen frågan om koncernstyrning i Motala kommun upp på kommunstyrelsens bord. Frågan som återremitterades den 4/12 2023 från kommunfullmäktige på grund av avsaknad av bland annat risk och konsekvensanalys, samt en kostnadsberäkning av hur omvandlingen ska finansieras.

Under rubriken ¨Ekonomiska konsekvenser¨ beskriver kommunchefen Peter Ingesson i en tjänsteskrivelse uppkomna kostnader för bildandet av bolag, hur arvoden bestäms och att övriga ekonomiska konsekvenser bestäms av bolagets verksamhet och att kommunfullmäktige beslutar i ägardirektiv om investeringsramar för bolagen.

Den som skriver det här är kommunens högsta tjänsteman och som sådan redan en del i de bolag som finns och samtidigt en av dem som troligen kommer att fortsatt sitta på flera stolar i kommunen. Både som tjänsteman underställd politikers vilja och antagligen även med operativt ansvar i något av bolagen. I många kommuner sitter även politiker i bolagen. En ordning som är helt uppåt väggarna och som många insett är en rent förkastlig ordning. Konstruktionen har fått många att ropa på inrättandet av en statlig oberoende revision för både kommuner och regioner.

På inget ställe i tjänsteskrivelsen finns den ekonomiska analys som beskriver på vilket sätt och hur mycket den här förändringen kommer att innebära för förvaltandet av de verksamheter som idag är i stort behov av besparingar och föremål för effektiviseringskrav.

Vi Granskar ifrågasätter om detta är helt och hållet ytterligare en tjänstemannaprodukt som ska ¨säljas¨ på politikerna eller om politikerna som återremitterade ärendet kan titta sina politikerkompisar i ögonen och säga: ¨Ja nu har vi ju fått svar på alla våra frågor¨.

Idag har lokalpolitiker tillsyn över bolag de själva sitter i och de anar i vissa fall inte ens konflikterna. Men så har vi även ett gigantiskt slöseri med offentliga medel.

Den granskning vi hittills har gjort av två av kommunens bolag har visat att Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB tjänat ihop till ett eget kapital av c:a 11 miljoner och i Aktiebolaget Wettern drygt 4 miljoner. De kostnader som bolagen har är arvoden, administrativa kostnader med mera. Bolagen belastar med andra ord kommunens ekonomi och den budget som årligen skärskådas och är föremål för besparingsåtgärder.

Den ekonomiska genomgång som kommunfullmäktige eftersträvade i sin återremiss lyser fortfarande med sin frånvaro. Som vi ser det är konstruktionen ett sätt att öka byråkratin och därmed ge ökade kostnader för kommunen.

Fortsättning följer!