När Motala Kommun 2015 säljer 1 475 kvm mark i Varamon till en lokal företagares familj för reapriset 100 kr/kvm är det startskottet på en uppvisning hur kommunen tittar på när mark i kommunen ökar i värda. Köpet var villkorat av en detaljplaneändring som möjliggjorde bygget av ett enfamiljshus. Företagarens familj hade tidigare köpt en tomt av DHR för 1,5 miljoner (c:a 860 kr/kvm). DHR behövde pengar och priset trodde de var att få en privatvilla som närmaste granne.
2018 kliver motalaföretagaren in i politiken och axlar rollen som ordförande i vår kommunala bostadsstiftelse. När kommunen i oktober 2019 publicerar en ny detaljplaneändring är syftet att bygga flerbostadshus på den tomt som även fått ett tillskott av mer mark efter ytterligare en affär av motalapolitikerns familj. Det här upprör givetvis många Motalabor som ser både olikheter inför lagen, en ny attityd från våra lokala myndigheter och ytterligare ingrepp i ett område vars karaktär och värde för motalaborna är viktigt. Argumentet för att få en detaljplan godkänd för flerbostadshus var att etableringen av Lalandia förändrade förutsättningarna. Nu vet vi hur det har framskridit och diskussionen om jäv och korruption ligger fortfarande mycket nära till hands.
När planarkitekterna ¨har tittat på detta från alla håll ¨ sätts ett lågvattenmärke för den lokala myndighetens retorik. När den aktuella tomten säljs till Enkla Hem Kantarellen 5 AB för 10 milj har värdet ökat rejält på marken och när bolaget som då ägdes av Simnab AB och Emanuel Vardi AB under 2023 sålde del av verksamheten till Solidum Group genom Aspehof Fastigheter förstod de flesta att en uppväxling har skett. Dennis Larsson som sitter i styrelsen i tre av Enkla Hems företag uttryckte framförallt att den landbank som Enkla Hem satt på var strategiskt värdefull. Nu återstår bara att se det sammanlagda värdet av de lägenheter som kommer att erbjudas marknaden för att få se hela värdestegringen i den här processen.
När MVT för några veckor sedan skrev om de två hyreshus som likt svampar kommer att stiga upp ur den värdefulla marken framgick inte att byggnationen kommer att ske av företag i Solidum Group som även är delägare i Enkla Hem och består av knappt 60 helägda dotterbolag inom byggnad, fastighet, investment, entreprenad m.m. Nu återstår att se om den Jönköpingsbaserade koncernen kommer att utnyttja lokala krafter i uppförandet av fastigheterna.
Vad är ett hem egentligen? En plats att bo och leva sitt liv tillsammans med sin familj? Eller ett investeringsobjekt för dem med tillräckligt med pengar att placera? Att skriva om bostadsfrågor är inte lätt eftersom den offentliga sektorn har abdikerat från frågan. Som en konsekvens tycker ett antal forskare att frågan dränerats på både resurser och kunskap. När avregleringar och stora bostadsstöd ges i form av ränteavdrag och rotavdrag till dem som har råd, är det dags för våra folkvalda att börja ha åsikter.
När marknaden skulle ordna frågan blev det genom gigantiska utförsäljningar av allmännytta, styrning av krediter och en byggbransch som givetvis bygger det som är lönsamt. Situationen i våra storstäder är idag den att utan rejält med kapital är det omöjligt att göra entré på bostadsmarknaden. Subventionerna är idag lika stora som för 50 år sedan, men är idag styrda av medborgarnas behov av lyxiga kök, altaner och en och annan pool. Att häva upp sin röst till stöd för hyresgästen och behovet av billiga och funktionella bostäder som inte äter upp hela inkomsten upplevs i debatten som extrema vänsteråsikter.
Nu är det kanske inte enkla hem som kommer att landa i den svampkorg som nu förvaltas av andra. Förlorarna är DHR som får två stora huskroppar till grannar till den oas som handikappade har njutit av i många år. Även de med ambitioner om en annan bostadspolitik och överklagande grannar kanske funderar på våra politikers prioriteringar. Kapitalet tar som bekant inte hänsyn till medborgarnas behov. Det följer alltid logiken om kapitalackumulation. Samhällets bidrag till det här projektet gav en intäkt på knappt 150´för ¨värdelös¨ tomtmark samtidigt som vi skickar värdestegringen uppåt i den ekonomiska pyramiden. Våra bostadssubventioner får säkert även agera i form av räntebidrag för ägda bostadsrätter. Men det är väl som alltid extrema vänsteråsikter som framförs av oss igen.
När vågar någon folkvald ta tag i den besvärliga bostadsfrågan med bruksvärde, bytesvärde, allmännyttans roll och hur vi börjar styra en byggbransch som med dålig arbetsmiljö, olyckor och exploatering av utländsk arbetskraft behöver tas i hampan? Nuvarande system har systematiskt gynnat kapitalägare, banker och byggbolag och samtidigt skapat bostadsbrist och det leder även till färre och dyrare hyresrätter. Trångboddheten för de med lägst inkomster är idag jämförbar med de sämsta i Europa.