¨Vi är poliser och socialtjänst i första hand, i andra hand någon sorts lärare¨ Citatet kommer från tidningen Grundskolläraren.
De som i början av 80-talet började som lärare kom till en arbetsplats med reglerad undervisningstid, statlig lönestege, goda möjligheter till fortbildning och gott om tid till lektionsplanering.
Idag skriver en lärare i ovan nämnda tidning. ¨Jag kommer oförberedd, knäckt och utmattad till min undervisning. 8 av 10 lärare säger följande: ¨ Vi hinner inte, det knäcker oss¨. En viktig orsak är mentorsuppdraget. Mentorsuppdraget (klassföreståndare) sväller eftersom det är otydligt vad som egentligen ingår i rollen. Elever och lärare mår inte särskilt bra i dagens skola, vilket vi tidigare skrivit om. Många säger att den ökande administrationen är ett stort problem och gör att lektioner och lektionsplanering blir lidande.
Vad vill då våra ansvariga politiker? Bildningsnämndens ordförande Lotta Lexén (M) skriver att Motalas skolors måluppfyllelse ligger under rikssnittet. Skolresultaten går inte i rätt riktning. Hon säger även att den höga frånvaron är ett stort problem.
Nedan några förslag som kommit från den politiska ledningen.
Fler utvecklingslärare och förstelärare (vilka lärare har efterfrågat det?)
Minskad dokumentation. Då ska man veta att vårt nuvarande kommunalråd Mark Henriksson stöttade ett utökat dokumentationskrav via IST.
Det ska även skäras ned i stabsfunktionerna och den administrativa överbyggnaden.
Det ska bli spännande att se om de här besparingarna genomförs.
När vi vill intervjua lärare om deras arbetssituation är det många som inte vill svara. Varför då? De säger själva att de kan bli ¨bestraffade¨ av ledningen om de uttalar sig kritiskt. Har vi en tystnadskultur som sprider sig i Motalas skolor?
Vill vi ha en rädd och utarbetad lärarkår? Utvecklingen har gått från stolta, frimodiga och orädda lärare till utarbetade, rädda kommunala ¨tjänstehjon¨.