Tid till eftertanke kan vara bra. I en organisation måste man ständigt utvärdera sin verksamhet för att åstadkomma ständiga förbättringar och se till så att effektivitet och produktivitet genomsyrar alla processer, beslut, arbetssätt och på det sätt man organiserar sig. I vår blandekonomi som är beroende av väl fungerande, lönsamma och attraktiva företag är den offentliga sektorn en relativt stor del av ekonomin.
Ett privat företag på en fungerande marknad har alltid en tydlig kund som röstar med sina fötter genom att välja eller inte välja företagets tjänst eller produkt. En omedelbar respons som ger avtryck i företagets orderböcker, redovisning och styrning. Marknadskrafterna kan vara både grymma och samtidigt tydliga med vad som gått fel.
När MVT i en artikel sammanfattar vad som gått fel med Ishallsprojektet levererar olika politiker sin syn på vad som orsakade avvikelsen. Den detaljplan som var en del av projektet överklagades, vilket enligt politikerna var en orsak till haveriet. När Vi Granskar kontaktade professionen och frågade om det inte fanns risker med detaljplanen fick vi svaret att den var vattentät. Anledningen till vår fråga var att vi såg flera misstänkta brister i hanteringen, men som lekmän är det svårt att argumentera med proffsen. Ganska grundläggande avvikelser fick domstolen att pröva den.
Den ekonomi som anges som förklaring till haveriet var känd sedan länge och några av oss skrev redan under samrådsförfarandet att det var ohållbart. Något som de flesta Motalabor som tog del av handlingarna förstod tidigt. Det Norrköpingsföretag som valdes som samarbetspartner för förstudie och upphandlingsunderlag fakturerade ett antal miljoner. Efter att ha granskat allt från upphandling av tjänst, fakturor och protokoll till hur processen har hanterats förvånar det inte ens en lekman hur pengarna har runnit i väg. Allt från att projektledarens timdebitering inte ens räcker till lönekostnad och vem som har styrt över vilken tid som är nedlagd och fakturerad. Det antal ÄTOR (ÄTA = Ändring , Tillägg, Avgång) som påverkar kostnaderna har vi som lekmän svårt att helt analysera.
Vi Granskar tror att en gnutta ödmjukhet även skulle hjälpa i det här fallet istället för att försöka hitta förklaringar till ett misslyckande. En kommuns organisation är stor och komplex och otaliga är de frågor som dagligen måste lösas med skattebetalarnas bästa för ögonen. Ibland litar politikerna på professionen och ibland hävdar tjänstemännen att de bara utför vad politikerna vill.
Det är i skärningspunkten mellan folkvalda politiker där folkrepresentationen är viktig och den profession som ska följa politikers vilja och navigera mellan regler och lagstiftning som vi troligen har en generell brist. Både på kommunal och regional nivå borde det finnas en oberoende revision som granskar hanterandet av allmänna medel utifrån ett perspektiv som inte är politiskt färgat eller påverkat av beroendet av en myndighets kundrelation till den som granskar. Ekonomi hanteras ibland med ett så slarvigt handlag att det till slut blir patetiskt. Det hjälper ju inte att sätta till ekonomiska resurser om den kvalitet som levereras är bristande. Som exempel blir sjukvården inte bättre av mer resurser om diagnoserna är fel och medborgarna blir sjukare. Ett dataprogram gör ingen lycklig om inte personalen vet hur det ska användas effektivt. Fler pluppar i skolan hjälper inte den lärare som upplever att eleven inte mår bra. Det är den här balansen som måste granskas.