För någon vecka sedan sprang många barn och ungdomar ut för att möta ett efterlängtat sommarlov. Förhoppningsvis en tid för lek och avkoppling tillsammans med familjen. En tid för att återhämta sig och förbereda sig för ett nytt läsår. Kanske tillbringa lite tid i hängmattan med något roligt eller spännande att läsa. I staden utan bokhandel, likt många andra städer, får inte alla det stöd i hemmet som krävs för att öva sina färdigheter i att läsa och skriva. Då är man hänvisad till skolan och det stöd som kan ges där.
I Motala öppnar till hösten en ny friskola, vilken kommer att påverka de skolor som drivs av kommunen. I Motalas lokala utvecklingsprogram som är ambitiöst, står det att andelen barn som går i förskola ska öka, tryggheten bland eleverna ska öka, andelen lärare med behörighet ska öka, andelen elever som använder det fria skolvalet ska öka, betygen i skolan ska öka och andelen gymnasieelever som slutför sina studier ska öka. Det här är alla styrtal som de flesta köper. Det finns ett uppenbart frågetecken och det är att andelen elever som utnyttjar det fria skolvalet ska öka. Ett kontroversiellt styrtal som rimligen inte rimmar med en likvärdig skola och den integration som är så viktig för vår framtid.
Redan för ett antal år sedan började debatten om ¨kamrateffekter¨ och nyttan av det fria skolvalet. Det finns idag få forskningsresultat som bekräftar att det fria skolvalet är bra för integrationen. Frågan är istället hur den ideologiska grund ser ut som gör att politikerna i Motala till och med tar in det fria skolvalet som ett styrtal i kommunen. För det kan väl inte vara så simpelt att det är välfärdskapitalisterna som via onsdagsklubbar och liknande personkopplingar lyckats ¨övertala¨ om det fria skolvalet och friskolornas förträfflighet. När nu till och Med EU ger oss smäll på fingrarna och Handelshögskolan varnar för att andra kriterier än förmåga och egen insats avgör vem som ska få högre utbildning avslöjar det ett redan från början misslyckat system. När så kallade riskkapitalister till och med överger sin egen omhuldade marknad och satsar på att lönsamheten ska komma via våra skattepengar borde foten för länge sedan vara nedsatt. En elitskola i Stockholm larmar idag om utbrett fusk hos de priviligierade rikemansbarnen. Kunskaper som säkert är förvärvade på fritiden. Är det meritokratins död vi ser? (meritokrati = idén om att anlag, begåvning, kunskapsinhämtning och ansträngning ska avgöra social status och lön). När OECD kritiserar det fria skolvalet är det avsaknaden av andra utjämningssystem som kritiseras.
Nu återstår att se konkretisering och utfall av de annonserade ¨effektiviseringar¨ som ska genomföras inom ramen för det lokala utvecklingsprogrammet. Är det metodutveckling, en plattare organisation eller redan identifierade ledarskapsbrister som ska rättas till? Här finns viktiga prioriteringar att göra för våra barns och framtidens skull. En spännande framtid i avvaktan på de åtgärder som ska vidtas för att styra mot de styrtal som det antagna utvecklingsprogrammet har.
I Motala har vi välkomnat Kunskapsskolan inför höstterminen 2023. En skola som tillsammans med Engelska Skolan är avslöjad med att ge flest glädjebetyg. Allt enligt en undersökning från Stockholms Universitet. Friskolor stoltserar även med en lägre andel behöriga lärare. Är det på det här sättet vi tänkt oss öka kunskapen i våra skolor? Om inte det här går på tvärs med det lokala utvecklingsprogrammet finns det då någon dold sanning i överenskommelsen med entreprenören?
Våra barn är alltför viktiga för att utsättas för flera friskoleprojekt som i princip inte har stöd varken hos allmänhet eller en professionell lärarkår. De är vår framtid. De ska hantera en svår demografiförändring, fortsätta att klimatanpassa vårt samhälle, försöka bibehålla fredstider, se möjligheterna och via ny teknik på ett klokt sätt hantera hoten från AI.