Tisdagsklubben träffades som vanligt på Ubbes, Café och Hembageri, i en Östgötastad som bebos av drygt 40 000 människor. Klubbträffen har haft sina sammankomster i cirka 15 år vilket tyder på att det är en förhållandevis hög medelålder på gruppen. Nyfikenheten och den samlade intelligensen är det inget fel på. Därför rör samtalen, frånräknat sjukdomsbilden på var och en, mest saker som händer och sker i den lilla staden. Dagens samtalsämne var uppe vid ytan redan vid förra träffen, men försvann när en ny ung servitris kom med en budapestbakelse, som beställts per telefon av en i gruppen som inte anlänt än. Han var som alltid sen. Så även denna dag.

  • Men, sa mannen i urblekt skjorta, varför får man inte reda på namnen på de som gjort det här.
  • Gjort och gjort. Det görs en förundersökning som omges av något som kallas sekretess svarade Olle.

Det blev tyst en stund då en dam just anlänt och satte sig bara ett bord ifrån Tisdagsklubben. Gruppen som försökte hålla en låg profil för att inte stöta sig med andra på fiket, dämpade sig något i det fortsatta funderandet.

Helt plötsligt kom den söta servitrisen och ställde ned en Budapestbakelse på bordet och sade:

  • Han är på ingång.

Just då åkte entrédörren upp och mannen i den bruna kepsen dök upp, bullrig som vanligt. Han har levt hela sitt liv på Storgatan och känner sig ibland som arrendator av hela området.

  • Sådärja, serverat och klart. En Gevalia på det och vi kan sätta igång. Förresten, har ni funderat på vilka gubbar det handlade om? Om inte så har jag ganska god koll på skummisar här i stan. Ja det är inga från mina kvarter.

Alla stannade upp när kepsen åkte av, han fikade annars med kepsen på, och då var det allvar. Olle la ner kanelbullen på tallriken.

  • Jag har en ganska klar bild av det där och vilka gubbar det gäller. Det lär ju vara två gubbar som varit politiker men som åkt ut ur politiken, och en av dom åkte in på ett annat ställe. Med galler sa kepsen.
  • Men hur i he.. har du fått reda på det här sa Olle.
  • Lätt. Jag har en kompis som brukar rota lite bland protokollen. Där står namnen. Det är tre kan jag meddela. Och i förundersökningen står det att det handlar om grovt olaga integritetsintrång. Tuffa grejer med andra ord.
  • Men, sa den urblekta skjortans ägare som heter Affe, var inte en av dom dömd och häktad för just det här. Han är väl ute igen.
  • Aha, sa Olle, nu förstår jag. Men när hände det här.
  • När, sa Kepsen, och tog på sig mössan igen, efter att han slevat i sig budapesten, under tiden han var på ”semester” så klart. Vet ni! Hela den här härvan räknas som grovt brott och kan ge tuffa fängelsestraff. Men man vet aldrig.

Det blev tyst en stund. Alla funderade. Damen vid bordet intill harklade sig och sa:

  • Ursäkta mej, jag förstår vad ni pratar om. Så våldtäkten och kränkningen var alltså inte nog. Det fanns mera. Fy va upprörd man blir.
  • Den där som håller på med synundersökninga ,eller vad det heter, hur får dom reda på hur sånt här händer, sa Olle.
  • Vi tar det en annan gång Olle, sa Kepsen. Två av grabbarna i gänget har varit partiledare på högeryttern, tillade han, då han själv spelat fotboll i Starka Viljor. Den tredje var en åldrad man som hjälpte till att leverera bilder och videos av sexuell karaktär till de båda och de i sin tur la ut allt på Facebook och Flashback.
  • Ja jag har då inte sett nåt på nätet sa Olle.
  • Men kan de efter den där undersökningen dömas, sa Affe.
  • Det vet man aldrig sa Kepsen. Om inte förundersökningen håller går de fria. Det ska ju vara ställt utom all tvivel att de är skyldiga. Just den regeln kan vara knepig.

Damen vid bordet bredvid, reste sig och sa:

  • Fy va hemskt.
  • Ja förnedringen av de som utsatts är ju totalt, sa Kepsen. Vi får väl se vart det bär iväg för de här gossarna. Lagen får ha sin gång. En har visst bytt namn förresten. Men vad hjälper det. Såg ni att Sverige åkte ur ishockey-VM, förresten..

Ingen lyssnade.

Farbror Frans.

Fortsättning följer.!