Den insändare som publicerades av MVT i veckan och som beskrev en del av 9 års misslyckanden med ett etableringserbjudande till Lalandia väcker frågor av grundläggande natur. När vi tillsammans ska bygga samhället måste det finnas grindvakter som för civilsamhällets talan. Även modiga politiker som vägrar underordna sig partipiskornas vinande och oförvitliga tjänstemän som förstår att deras uppgift är gentemot medborgarna inom lagens begränsningar. Den tystnadskultur och otydlighet som under resan med det här etableringserbjudandet kommit att avslöjas av enskilda medborgare är skrämmande. Ingen Motalabo har fått en tydlig och ärlig redovisning av vad kalaset kostat än. En redovisning som tar med allt från inköpet av Folkets Park, förlusterna på stugbyn, rivningskostnader, andelen av kostnad hos det näringslivsbolag som agerat i ärendet, alla planarbeten, konsultkostnader och övrig intern tid. För inte att tala om den badwill som några rivningstomter har orsakat. All heder åt Harriet Svensson som både vågar, har förmågan och tillägnar sig kunskap för att slåss mot Goliat. Det krävs en del för att stå upp mot den professionen som på uppdrag av oss ska kunna det här. Glöm aldrig att detaljplanen är ett av få beslut som den enskilde medborgaren kan överklaga när beslut dyker upp som påverkar den enskilde medborgarens boende och boendemiljö.
Demokratin är det enda styrelseskick som lägger vårt öde i egna händer. Att demokratin låter medborgarna vara med och bestämma har i sin grund både i ett moraliskt ställningstagande och ett förnuftsmässigt. Demokratin lyssnar på sina medborgare för att den anser att de förtjänar det men också för att få tillgång till relevant kunskap och erfarenhet. För ett samhälle som tillkommit för de styrdas bästa, inte de styrandes, är det både moraliskt rätt och kunskapsmässigt rationellt att efterfråga kunskapen hos flertalet.
Motsatsen kallas för diktatur och den ägnar stor möda åt att på alla sätt begränsa de styrdas insyn och inflytande. Tillgänglig information stryps och förvanskas. Fria val finns bara på papper om ens det. Politiska regelverk skruvas och bänds tills de passar syftena. Oberoende domstolar, universitet, medier eller politiker kringskärs eller röjs ur vägen på mer eller mindre bokstavliga sätt. Oberoendet är förunnat de styrande själva. Oberoende av medborgarna, deras önskemål, vilja, kunskap och erfarenhet.
När ett grymt anfallskrig i vår närhet sätter de här frågorna på sin spets är det viktigt att förstå varför både plan-och bygglagen samt miljöbalken är en del av det enda styrelseskick som sätter ödet i våra egna händer. Prövningar och slitningar kommer alltid att uppstå mellan folkviljor och makt. Särskilt när politisk och ekonomisk makt samspelar. Att försvara de här principerna är en uppgift som vi alla tar på oss när vi kallar oss demokrater. Uppgiften är även att förändra och utveckla vårt samhälle inom ramen för de regler vi själva har beslutat.