När Sveriges skolminister tycker att digitaliseringen i skolan var ett experiment och att inget kan ersätta skolboken, samtidigt som hon lovar rejäla satsningar på skolböcker, fler speciallärare, lovskola, akut – och jourskolor samt mindre stök i skolklasserna, ser det ju riktigt lovande ut.
Samtidigt vet vi att det är i den kommunala verkligheten som det skall realiseras. I vår kommun är resultatmål 10 i Mål – och Resursplanen för 2023 ¨En skola att lita på¨. Skrivningen inleds med att Motalas skolor står inför stora utmaningar med segregation, en ansträngd kommunal ekonomi och ett hårdare samhällsklimat. Vi vet samtidigt att besparingskrav återigen troligen drabbar skolorna.
Vi har i ett antal inlägg skildrat skolutvecklingen I Sverige under de senaste trettio åren. Vi har sett stora förändringar med bland annat kommunaliseringen och friskolereformen. De Svenska skolresultaten har försämrats radikalt under 2000-talet. Detta framgår av de Pisa undersökningar som gjorts.
Vi anser att den Svenska skolan befinner sig I en kris. En fallande kunskapsnivå samt att det på många skolor är stökigt på lektionerna. Den administrativa bördan har ökat markant för lärarna och många lärare går på knäna. Inom en snar framtid kommer vi även att få en stor brist på behöriga lärare.
Det är dock inte så att alla skolor har dessa problem. Vi vill ta reda på vilka förhållanden som bidrar till att vissa skolor blir framgångsrika. I Motala går tjugo procent ut grundskolan utan fullständiga betyg.
Vi har jämfört två skolor i Motala. Det är mellanstadiet på Norra skolan och mellanstadiet på Mariebergsskolan. De liknar varandra vad gäller upptagningsområden. Vi jämförde andelen elever som gått ut årskurs 6 med icke godkända betyg i tre kärnämnena, matematik, svenska och engelska.
Fortsättning följer!