När ett synnerligen otrevligt busstreck i form av upphängd docka orsakar diverse reaktioner, sjunger näktergalsgolvet igen. Politiker tar i så de kräks, ryska säkerhetstjänsten jublar och en och annan turkisk kampanjstrateg bakom en despots valkampanj ler förnöjt bakom en diktators välavlönade innersta krets. I fängelser i Turkiet sitter journalister och politiska motståndare som vågade ha en annan åsikt. Nu är det upp till Sverige att bevisa var vi står. Svenska statsöverhuvuden har i form av dockor bränts offentligt och förövarna av dessa dåd har inom ramen för vår rättsordning straffats. Så skall det vara och förbli. Senast var ju Reinfeldt föremål för dockbränning i Pakistan på grund av den fria konstens utövare i Sverige. Då stod vi upp för våra värderingar. Ska vi inte det längre?
Vår ansökan om medlemskap i NATO är ett politiskt beslut fattat inom ramen för vår demokrati och rättsordning. I en sådan ska vi aldrig böja oss för diktatorer och tveksamma demokratiers utspel. Vi terrorstämplar ännu inte diverse besökare hos den turkiska regimen bara för att skapa billiga poäng hos världsmakten. Vi kommer aldrig att göra diktatorer nöjda så länge vi försvarar friheten i ord och tanke. Turkiet kommer aldrig att sluta pressa oss så länge vi kommer med eftergifter.
När Nils Funcke larmar om att det finns anledning att ¨älta¨ bestämmelserna om utlandsspioneri och dess mycket stora ingrepp i yttrandefriheten har han rätt. Låt oss om möjligt alltid bereda dessa frågor i parlamentariskt sammansatta församlingar. Likt den grymme Salida sitter många ledare i världen bakom sina näktergalsgolv och specialinredda tortyrkammare. Är rader som dessa ansedda att innefattas av den nya spionerilagen? De är ju i sig en kritik som kan skada vår relation till främmande makt.