En levande demokrati förutsätter politisk debatt och en öppen dialog om de beslut våra folkvalda tar. Ibland känns det som om företrädarna inte orkar eller helt enkelt lägger sig platt för att bibehålla någon form av konsensus.
I MVT kan vi läsa om Riksbyggens stora planer på sjönära bostäder i Djurkälla. Företaget har förvärvat jordbruksmark och planerar att uppföra 170 bostäder. Den översiktsplan som ligger till grund för förvärvet pekar särskilt ut området som lämpligt att bygga bostäder på. På jordbruksmark!
I miljöbalkens tredje kapitels 4:e paragraf står:¨ Jord och Skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.¨
Vidare står det i fjärde kapitlets 2:a paragraf : ¨ Inom följande områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön¨
Här finns Vätterns stränder och öar nämnda.
Det första att ta ställning till är om marken är jordbruksmark. Det andra att ta ställning till är om marken är brukningsvärd. Det tredje är att ta ställning till är om den ansökta bebyggelsen tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. Det fjärde att ta ställning till är om det finns annan mark som kan tas i anspråk istället. Svaren på frågorna är tämligen enkla förutom den sista, där kommunen inte redovisat de alternativ som de ratat. Sedan lagen skrevs har det även tillkommit ett försörjnings – och beredskapsperspektiv aktualiserat av krig i vår närhet.
Det här är ju något som gått lite under radarn i den politiska debatten och inga stora protester från politiskt håll har framförts vad vi kan se. Borde inte de här frågorna debatterats av politikerna i samband med översiktsplanen? Nu kommer ju alla som är positiva att peka på översiktsplanen som vägledande.
Med tanke på att Agenda 2030 är ett löfte från våra politiker och att området norr om Motala är ett riksintresse och värt att bevaras kommer den här frågan säkert att vara en fråga för Mark och Miljödomstolen vad det lider.
Är det Motalabornas öde att ständigt vänta på domstolsutslag efter kommunala beslut? Hur tänkte de olika partierna i samband med arbetet med översiktsplanen? Var det markägarnas intresse som var samhällsintresset eller var det Riksbyggens intresse som var samhällsintresset?