I Samhällsbyggnadsnämnden dyker ärendet om förskolan Ärtan 3 upp. Smaka lite på namnet Samhällsbyggnadsnämnden! Att bygga starka och uthålliga samhällen är politikernas grunduppdrag och i det ingår omsorgen om våra minsta. Att ge alla barn en bra start i livet är det uppdrag som barnomsorgen har. I Motala har vi sedan något år tillbaka riktlinjer för hur en sådan verksamhet ska bedrivas. (Ett politiskt beslut fattat av insikten om hur en bra start i livet ska se ut för våra minsta.)
Varför gör vi saker och ting? Exempelvis bedriver barnomsorg, skola, vård av sjuka och omsorg av våra gamla. En numera utbredd uppfattning är att vi gör det för egen vinnings skull och att egen vinning därför fungerar lika bra som drivkraft i välfärdens kärnområden som för att baka bröd eller tillverka sparkcyklar. Det är en föreställning som går hand i hand med föreställningen att människan inte längre är beroende av något eller någon.
Bakgrunden till ärendet Ärtan 3 är att ett bolag vid namn Kunskapsförskolan Fastighetsutveckling 8 M AB har lämnat in en ansökan om att få bygga en förskola på en tomt vid Klockarevägen som tidigare inhyst en förskola som revs för några år sedan. Tjänstemännen i Kommunen har avrått politikerna med att gå vidare med ärendet. Tjänsteskrivelsen som avråder innehåller 21 bilagor. Frågan bordlades tidigare, men kommer nu upp igen eftersom en politiker i nämnden har gjort en egen utredning.
I huvudsak framförs där fyra argument varför politikerna ska gå emot tjänstemännens förslag och även gå emot de riktlinjer som kommunen själv har beslutat om vad som ska gälla för förskoleverksamhet. I politiken tycker vi olika och här föreslås att nämnden ska gå emot tjänstemännens förslag. I de flesta fall är annars argumentet i nämnden att tjänstemännen är de som vet bäst. Vi Granskar konstaterar att det finns olika uppfattningar i nämnden och att frågorna handlar om avtalet med entreprenören, eventuell kostnad för marksanering och den risk det medför, men även rekommenderad fri yta för lek per barn utomhus och lockelsen att slippa belasta balansräkningen med en investering. Varför skriver vi ett avtal innan frågan om tomtens lämplighet är utredd?
Vi Granskar frågar oss var den ekonomiska kalkylen finns, som väger en privatiserad förskola gentemot en förskola byggd i egen regi. Finns inte den egentliga konfliktytan här? Vi har ju tidigare sett minst sagt konstiga ekonomiska resonemang när det gäller etablering av ny verksamhet. Att ta ansvar för en effektiv användning av kommunala medel är att ställa sig bredbent med ena foten i kommunens balansräkning och den andra i resultaträkningen.
Det företag som ska bygga förskolan ska, när förskolan är färdig, troligen hyra ut lokalerna till Kunskapsförskolan Koncept Motala AB. De poster som ska täckas av hyran är kapitalkostnader i form av ränta och avskrivning, löpande fastighetsunderhåll och den vinst som ägaren till fastigheten förväntar sig av verksamheten. De poster som företaget som driver verksamheten ska täcka med skattemedel är förutom hyra även personalkostnader, kostnader för kost, pedagogiska hjälpmedel, lokalvård och administration, men även den vinst som aktieägarna förväntar sig (av verksamheten). Det är den här kalkylen som ska ställas mot drift i egen regi. Varför finns inte detta centrala underlag med i beslutet? Som kommun har vi bättre lånevillkor än ett privat fastighetsbolag, lägre avkastningskrav på investerat kapital och borde på detta sätt få en bättre situation för kommunens resultaträkning. Ett samtal till Kommuninvest kan ju enkelt förklara kommunens lånevillkor.
Om vi sedan antar att både kommunen och den privata entreprenören har att följa kommunens riktlinjer för den pedagogiska verksamheten är det ganska uppenbart var problemet sitter. För att få det här att gå ihop för ¨riskkapitalisterna¨, är det driftens löpande kostnader som skall skapa det överskott som en ¨kassaflödesfastighet¨ kan ge i form av resultat eller ökat värde vid en vidareförsäljning av fastigheten. De aktörer som är verksamma i den här nischen av fastighetsmarknaden vet hur man skriver smarta avtal med kommuner och kapitaliserar lokaler där välfärd bedrivs.
När vi ser på de tre personer som sitter i Förskolan Koncept Motala AB:s styrelse finns de i 103, 87 och 39 bolag. Spåren leder oss till många välfärdsföretag med tillsammans en omsättning på många miljarder. Bara de tio största av de 103 bolag som en av styrelsemedlemmarna är med i, omsätter över två miljarder. Det är förutom äldreomsorg och barnomsorg även fastigheter i semesteranläggningar i Sälen.
När vi följer spåren till det fastighetsbolag som ansökt om bygglov hamnar vi snart på tre personer som bland annat kontrollerar fastighetsbolaget Gillöga AB. De sitter i 136, 142 respektive 136 bolag. En av ägarna har ett förflutet i Nordic Corporate Finance.
Det vi ser i samhället är hur det privata näringslivet på ett effektivt sätt flyttar skattepengar till privat egendom. Uppgifterna går isär, men åtskilliga miljarder har på det här sättet bytt ägare från skattebetalare till finansvärlden. Vi Granskar tror att alla medborgare är förtjänta av en öppen och tydlig debatt om de val vi dagligen står inför. Ansvaret vilar tungt på både majoritet och opposition med att belysa de här frågorna på ett relevant sätt.