När vår lokalpress skriver om de stoppade lägenhetsbyggen som har påverkat sikten för hyresgästerna på Väster, får läsaren reda på att de kanske startar till våren igen. Enligt SBB förs det diskussioner med flera entreprenörer om att ta över projektet efter den konkurshärva som stoppat bygget. Nu finns det några fakta som inte belyses i artikeln.
Varför nämns inte SBB:s egen roll i konkursen? Både som delägare till de konkursade bolagen och som kund, som har dragit tillbaka kontrakterade lägenhetsbyggen i stor omfattning? Nu återstår det bara att se hur vi skattebetalare blir drabbade av konkursen. Några aktieägare verkar inte vara intresserade av att träda in.
Varför nämns inte SBB:s prekära situation med ett aktievärde som har sjunkit som en sten? Bolaget som har växt explosionsartat hade som mest fastigheter till ett värde av drygt 150 miljarder och paniksäljer nu stora fastighetsbestånd för att klara sig.
Varför beskrivs inte den bolagskonstruktion med korsvis ägande som gör det omöjligt att tränga igenom hela koncernen? Till och med Sven Hagströmer har offentligt uttalat sig om att sådana här bolag inte borde finnas på börsen.
Varför nämns inte bolagets andra innehav i Motala som genom ägandet i Amasten är avsevärda? Varför nämns inte bolagets tidigare ägande i fastigheterna runt vårt torg som numera är Fastators ansvar via sitt bolag Point Properties AB. Fastator äger ju även Buntmakaren, där det planeras lägenheter, via Point Properties Portofolio AB?
Varför nämns inte kopplingen till Wall Street och bolagen Blackrock och Vanguard? Blackrock är sedan februari den enskilt största ägaren på den svenska börsen. På Finansinspektionens sida kan vi se att de som ägare till aktier i SBB även har blankat aktier i SBB. De spelar alltså själva på att värdet på bolaget ska sjunka. När ska vi sluta fjäska för kapitalet?
Varför beskrivs inte den affärsidé och utveckling som började med inköp av ett äldreboende i Örkelljunga? Först köper bolaget upp en fastighet med offentlig verksamhet. Det gör bolaget samtidigt som bolaget skriver ett långsiktigt hyresavtal med oss skattebetalare. Med avtalet som ¨kassaflödesgarant¨ går man sedan till annan aktör i branschen som värderar upp fastigheten med syfte att öka belåningen från banken. Cirkeln är sedan sluten när vår Riksbank garanterar krediten, vilket gjordes under pandemin. Vi som har fått våra skattepengar upplåsta genom ett långt hyresavtal ska nu även ibland rädda förlusten för både fastighetsbolaget och banken. Det är inte underligt att många skrattar på väg till banken. Vi gråter. Vårt land är numera ett skatteparadis för de här nya miljardärerna. Offentlig ekonomi i kommun och region står fortfarande och faller med behovet av nya pengar. Pengar som vi skattebetalare erlägger via kommunal och regional skatt. De pengar som genereras i tillgångsekonomin via en expanderad kredit finns ju som bekant hos våra drygt 540 miljardärer.
Varför nämner man inte huvudägaren av SBB och de drygt 1 000 bolagsstyrelser som Ilija Bajtlan sitter i? En av våra ¨superentreprenörer¨. Expert på samhällsfastigheter och allmännytta. Få är de som protesterar. Ett undantag finns i Lomma som har ett moderat kommunalråd som vägrar sälja ut offentlig egendom och lägga skolverksamhet i riskkapitalhänder. Med ett kommunalråd som kan räkna kommer man långt. I Lomma snuddar Moderaterna 40 procentstrecket. Kan det finnas ett samband här?
Kanske kan vi skattebetalare tillsammans med våra folkvalda få ett stopp på de här snurrigheterna innan det är för sent.