Vi Granskar började för knappt två år sedan att skriva på vår egen Facebooksida efter att ha fördjupat oss i en kommunal affär som visade sig innehålla en mängd frågetecken. En bidragande orsak var även det faktum att vi trots försök inte fått den lokala pressen att ta upp frågeställningar vi tyckte var viktiga för den lokala demokratin. Vi skapade så småningom även en liten hemsida, där våra inlägg finns bevarade. Under den här tiden har en del läsare kommenterat med både ris och ros. Vi ser nu att även någon av våra folkvalda har hittat hit. Det är glädjande och något som behövs eftersom media enligt egen utsago inte alltid har resurser till att bedriva undersökande journalistik. Att alla inte tycker lika är en förutsättning för demokratin och så här knappt två månader före ett val är en levande debatt något som behövs. Civilsamhället måste involveras i debatten om demokratin fortfarande skall stå sig stark.
I våra inlägg ¨Den enskilde medborgaren¨ har vi starkt reagerat på kommunens bemötande av medborgare som begärt ut offentliga handlingar. Vi har även använt ett mått på skatteintäkt som vi tycker är högst relevant och som vi kommer att fortsätta att använda för att mäta kommunala kostnader i relation till kommunalskatteintäkt. Utgångspunkten har varit den genomsnittliga inkomsten för Motalabor. År 2020 var snittinkomsten för Motalabor mellan 20 och 64 år 26 825kr/månad. Vi har räknat upp den till drygt 28 000 kr /månad och med en kommunalskattesats på 21:70 blir det c:a 50 000 kr /år. En summa som är lätt att använda för att åskådliggöra relationerna.
Vi försöker ofta se till helheten, men ibland tar vi oss friheten att använda specifika projekt för att påvisa relationen mellan det som finansierar vårt gemensamma och kommunens kostnader. Ekonomin kommer att bli en viktig del i årets valrörelse. Inte minst med tanke på de satsningar som är planerade och som är de enskilt största någonsin i kommunens historia.
Sedan flera år arbetar ju Motala Kommun med att förstärka arbetet med verksamhetsanalys och kopplat till en styrmodell genomförs systematisk nyttovärdering och planer för nyttorealisering. (källa: Kommunens årsredovisning, en sund ekonomi) När även kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för gemensamma effektiviseringar för att säkerställa den ekonomiska nyttan för kommunövergripande utvecklingsområden tycker vi det är bra att ibland peka på vad kostnader kontra skatteintäkter innebär. Det behöver givetvis alla inte hålla med om i en demokrati.
Kommunen som institution går inte att plocka isär som legobitar och sättas samman igen. Organiska system (i detta fall en skapelse bestående av människor) går inte att förstås på det sättet. Helheten är oftast större än summorna av delarna. I fallet med kommunens informationscenter framgick inte vad den beräknade kostnaden eller tidsåtgången som skulle sparas var, men det är säkert något som kommer med projektredovisningen och den systematiska nyttovärderingen.
Inför valet väntar nog även Motalabor på den projektredovisning som visar vad Lalandiaprojektet kostat till och med dagens datum. Det är ju trots allt det största projekt vi drivit i vår kommun och den systematiska nyttovärderingen får inte undanhållas medborgarna.
För Vi Granskar kommer även fortsättningsvis demokrati, öppenhet och rättssäkerhet vara det viktigaste.