När Nicklas Helander från Tillväxt Motala värnar om det lokala näringslivet i en insändare gör han helt rätt. Vårt samhälle är beroende av ett fungerande näringsliv där fri konkurrens blomstrar och ger både arbetstillfällen och välstånd till medborgarna. I insändaren uttrycker han att missnöjet med matjättarna är missriktat. Han uttrycker även att lokala företag stöttar ortens föreningsliv. I det fallet får det väl anses som tämligen korkat att som stor lokal aktör inte vårda sitt varumärke.
De Motalabor som via MVT läser insändare kanske tror att det här är något som kommer från Motala Kommun. Det gör det givetvis inte. Det är heller inte en privat åsikt från Nicklas. Insändaren är undertecknad med företagets namn där Nicklas är anställd. Precis som ICA Maxi i Motala är ett privat företag är Tillväxt Motala ett privat företag. Företaget är ägt av en förening bestående av lokala företag. Företagets affärsidé är att sälja tjänster till Motala Kommun och intäkterna består till största delen av en avtalad summa från Motala kommun varje år. Tillsammans med bland annat medlemsavgifterna är det underlaget för Nicklas lön. MVT är för övrigt en av medlemmarna i ägarföreningen.
I rikspressen har vi i dagarna tagit del av ICA handlares aktieutdelningar på 2,4 miljarder under förra året. I listan på de 250 största utdelningarna står ICA Maxi Motala för 11,5 miljoner med ett resultat på 11,3 miljoner år 2023. Det här är något som sticker i ögonen på dem som får höra att det alltid är andra faktorer som ligger bakom de prishöjningar som slår hårdast mot de mest utsatta.
Det fria näringsliv som säger sig värna marknadsekonomin strävar alltid efter monopol och den lille handlaren är oftast chanslös mot de stora kedjorna som lägger under sig monopol på distribution, tvingar små underleverantörer till villkor som flyttar marginaler från producent till andra delar i matkedjan. Inte sällan läser vi om rena maffiametoder när en leverantör riskerar stora kontrakt när en liten oberoende aktör vill handla. Att svensk dagligvaruhandel idag är att betrakta som ett oligopol är kända fakta och den enskilde konsumenten känner sig ofta maktlös. Det är ett perspektiv som måste belysas i samhällsdebatten för balansens skull. Det är ju dessutom inte den enda ¨branschen¨ med liknande problem.
Det är bland annat av ovanstående skäl vi behöver ett starkt samhälle som värnar både den fria företagsamheten och enskild konsument. På så sätt kan vi arbeta gemensamt för att få till ett samhälle som fungerar. En del av det arbetet är att värna demokratin genom att hålla armlängds avstånd mellan samhällets tjänare och den ekonomiska makten.