Det är inte alltid lätt att som medborgare förstå de signaler som våra folkvalda sänder ut i sina förslag om hur de vill använda våra gemensamma resurser. När förslaget om att lägga ner El Sistema såg dagens ljus för ungefär ett år sedan ledsagades det av förslaget att anställa en evenemangsstrateg. Förslaget fick inte gehör och ett litet evenemang med lokalpolitiker och MVT som medarrangör utspelade sig framför väljarnas. De flesta väljare förstod nog att evenemangsutvecklaren var ett minne blott. Vi såg samtidigt ett ideologiskt krondike öppna sig mellan liberalerna och ett av majoritetens partier. Länk till vårt inlägg:

https://www.vigranskar.com/2023/11/16/el-sistema-skandalen/

Den förmodat bortröstade evenemangsstrategen dök upp via en ¨fuling¨ genom en tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen. Sedan kom bildningsnämnden tillbaka med blodat tand med ett litet bredare upplagt besparingsförslag som vi kommenterade under rubriken ¨Till alla bildade i bildningsnämnden¨. Länk till vårt inlägg:

https://www.vigranskar.com/2024/02/04/till-alla-bildade-i-bildningsnamnden/

Nu förväntas bildningsnämnden ta beslut om att avveckla utbildningsinsatsen El Sistema i förskolan från och med hösten 2025. Förväntad besparing hösten 25: 400 000kr Under 2026: 1 miljon kr. Pengarna kommer att flyttas från kultur och fritid till förskolan. Frågan bereds och kommer troligen upp i bildningsnämnden i december. Samtidigt har kulturgarantin för barn och unga fått stryka på foten. Vi ser även att behoven av särskilt stöd ökar inom förskola och grundskola. Något som manar till stor uppmärksamhet för att inte dra på oss högre kostnader på sikt.

Nu ställer sig frågan om det som kändes magstarkt för ett år sedan blivit attraktivare efter att den omdebatterade evenemangsutvecklaren finns på plats, några fallskärmar är utlösta och en näringslivschef ska anställas. Det finns och har funnits alternativa besparingar för att tillföra mer resurser till förskolan. Något som kommer att behövas nu när en privat aktör ska vara med och dela på de ekonomiska medlen som är till för våra minsta.

Eller är det så enkelt att Liberalernas argument om kortsiktighet, barnperspektiv, tidiga insatser, jämställdhet och integration inte är så starka längre.

Om vi undvikit en evenemangsutvecklare , ej vecklat ut några fallskärmar, undviker att anställa en näringslivschef, tillåter oss lite aktieutdelning från ett kommunalt bolag och dessutom minskar administrativa kostnader genom att lägga ned några bolag skulle till en början drygt 14 miljoner i resurser uppstå att använda i välfärden. Men då krävs annat än osthyvelprincip i sättet att se på hur vi använder våra ekonomiska verktyg i tuffare tider. Historiskt har ju bildningsnämnden att se tillbaka på både Ekenässkolan och den lite egendomliga avtalslösa hyran på drygt 50´ till Serneke i många månader. På tal om att hushålla med medlen.

Varför sätter vi vår välfärd i de här sitsarna? På vår kommuns facebooksida säger ju både vårt kommunalråd och kommunchefen att vi har det svåra bakom oss och satsningar på skola och äldreomsorg ska nu ta vid. Investeringarna kommer att vara självfinansierade. Uttrycket är taget från en företagsvärld och betyder att vinstmedel kan användas för investeringar. I kommunen skapas inga vinster. Det uppdrag kommunen har finansieras via skattemedel, statsbidrag och avgifter. Det som närmast kan kallas för vinst är de överskott som uppstår när kostnaderna understiger eller intäkter överskrider budgeterade nivåer. Kommunens verksamheter är i stort styrda av lagstiftning och drivs mycket sällan i vinstsyfte. Utbildning, vård och social omsorg är i grunden politiskt styrd verksamhet fri från affärsmässig inblandning. Den affärsmässiga inblandningen finns idag för att vi tillåtit utförandet av vissa offentligt finansierade tjänster utföras av vinstmaximerande organisationer