I Motala har frågan om kärnkraft fått en viss uppmärksamhet. Sedan tidigare vet vi alla att det på riksnivå rörs upp en del reaktioner för den energipolitik som förs och nu verkar även våra lokalpolitiker blanda sig i leken. Vår lokaltidning slår upp frågan stort och beskriver en liten träta som uppstår i samband med att företaget Kärnfull Next AB kontaktat kommunen och enligt vissa har kommunen fått en fråga om att anlägga en anläggning i kommunen. Anläggningen ska vara en så kallad SMR (Small Modular Reactor). En variant som kan byggas i moduler och har en effektkapacitet mellan 10 och 300 megawatt (MW). Teknologin är fortfarande under utveckling och testning.
Kärnfull Next AB ingår i en koncern med tre bolag där koncernmodern heter Kärnfull Future AB. Under varumärket Kärnfull Energi AB säljer bolaget el till konsumenter. Kärnfull Future AB ägs genom två bolag av 4 privatpersoner. Pengarna att driva lobby och informationsverksamhet om SMR kommer ursprungligen från en EU-fond som danska Climentum Capital och svenska Granitor Growth Management sökt och erhållit bidrag från. Genom en riktad nyemission är de bägge bolagen medfinasiärer. Det svenska bolaget ingår i en finanskoncern med 136 bolag.
Vi Granskar saknar kompetens i frågan och tar här inte ställning för det ena eller andra. Däremot är vi frågande till det politiska spel som utspelar sig lokalt i en fråga som borde befinna sig på någon annan plats. När nu till och med Liberalerna tar i ända från sina knän och meddelar i en insändare (!) att Motala Kommun fått en fråga om att anlägga en anläggning kräver det en reaktion. Frågan orsakade även en liten lustig kovändning från Socialdemokraterna som på ett möte meddelade en åsikt som inte gillades av majoriteten och sedan via sin riksdagsman mumlade om att man visst kunde tänka sig en fortsatt diskussion. Hur fungerar egentligen den demokratiska processen från regering och riksdag ut till de lokalt verksamma i vår demokrati?
När Vi Granskar kontaktar ANItA, kompetenscentret för SMR i Sverige, får vi reda på att de inte har något samarbete med Kärnfull Next AB. Kompetenscentret ANItA som har fokus på små modulära reaktorer är ett Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå framtida hållbar energiförsörjning. Finansiärer i projektet är Energimyndigheten, Vattenfall, Uniper, Fortum, Westinghouse, Studsvik Nuclear, Uppsala Universitet, Chalmers och KTH. Sedan 2022 jobbar de i 14 olika projekt för att ta reda på hur allt från småskalig kärnkraft tillsammans med vatten och nuvarande kärnkraft ska kunna integrera med väderberoende energiproduktion. Energimyndigheten, industrin och akademin har en budget på 81 miljoner för projektet och ska vara färdiga år 2026. Professor Ane Håkansson uttrycker åsikten om att det vore olyckligt med dubbla spår i en viktig energipolitisk fråga. När Vi Granskar kontaktar regeringens samordnare så framgår det mycket tydligt att regeringen uppmuntrar kommersiella intressen att arbeta mot enskilda kommuner och att det numera är fritt fram för alla kommuner att själva anlägga kärnkraft. En politisk fråga som för många kanske passerat under radarn.
Professor Björn Sandén på Chalmers uttrycker förvåning över de satsningar på SMR som annonseras av Techjättarna. Enligt honom går det åt 10 000 reaktorer för att kunna konkurrera med sol och vind. Många teknikentreprenörer tar till överdrifter för att konkurrera om kapital. Samtidigt ska vi kanske tillägga att KTH arbetar med 4:e generationens kärnkraftverk som kan komma att förändra både kärnbränsleteknik och avfallsfrågor.
Vår fråga är helt enkelt varför Motala ska satsa skattepengar via konsultarvoden till en kommersiell aktör i en fråga som redan hanteras på nationell nivå och där vi som kommun har ytterst begränsade kompetenser i frågan. Det borde vara tämligen enkelt att vända sig till ANItA, akademin eller Energimyndigheten för att ta reda på fakta. Hur som helst är det här en fråga som har en resa på många år framför sig och troligen får stora problem med att traggla sig förbi miljöbalken den dagen då teknikfrågor, ekonomi, politik och näringslivsaktörer vet vilka förutsättningar som gäller.