God morgon! Vi betraktar alla verkligheten från vår egen lilla kulle. För en del är synfältet begränsat, andra tittar bara åt ett håll och vissa har medfödda synfel. För att bilda oss en uppfattning om världen måste saker betraktas, analyseras, utvärderas och förklaras på ett begripligt sätt. Att tro räcker inte så långt. Det gäller att ha faktakunskap. Vi människor har en förkärlek för att ställa till det för oss med en hiskelig massa ¨hitte på¨. I vår världsdel rasade en gång ett 150 årigt krig som handlade om hur en gammal skrift skulle tolkas och det följdes sedan av upplysningstänkarnas värdering av det inre jaget. Förmågan att själv kunna välja betraktades plötsligt som viktigare än själva valet. Allt fler ställs idag inför det egna valet med ¨hitte på¨ som det enda alternativet. Trots att modern informationsteknologi innehåller mer information än någonsin. Allt går i princip att hitta på vårt gemensamma nät. Samtidigt är platsen fylld av försåtmineringar med dunkla syften. Den gamla frågan om vi enbart är konsumerande eller producerande varelser är plötsligt aktuell igen. Att satsa på det ena eller andra alternativet har ställt till det både för öst och väst. Nyanserna verkar ha tynat bort i vår iver att hitta en sanning. Finns det möjligen en app?
När en amerikansk presidentkandidat i ett 64 min långt tal lyckas få in 168 lögner, felaktigheter och överdrifter är ropet på hjälp knappast en överdrift. Var är ni sanningens riddare som kan vrida klockan tillbaka? Redan Platon (427-348 f.kr.) diskuterade kunskapsbegreppet i dialogen Theaitetos och konstaterade att kunskaper inte är övertygelser, hur starka de än är. Vi kan inte tillskriva världen egenskaper den inte har. Kunskap är alltså inte relaterat till enbart en övertygelse. Vi måste även tillfoga sanningen.
När nu skolorna börjar igen är det just sanningen eller för den del den kunskap vi hittills har lyckats få om vår värld som ska läras ut. När våra barn av diverse pedagoger uppmanas till kritiskt tänkande och värderande av källfakta är det orättvist mot våra telningar om inte faktakunskapen finns där först. Nyligen bortgångne Johan Birath uttryckte det ungefär som att det är som att leda blinda möss in i en labyrint.
Idag Bruno K Öijer
SKY AV LÖGN
jag gick längs träden
utanför riksdagshuset
och hade knappt lagt märke till byggnaden
innan den svävade bort ur ögonvrån
som ett grått meningslöst damm
en sky av lögn
och jag fortsatte fram under träden
medan vädret långsamt slog om
högt över mitt huvud vajade grenarna
jag såg dom äldre mörka löven skynda till
och ta hand om dom yngre i blåsten
hålla om dom nyfödda ljusgröna
mata dom med regnstänk
och det prasslade svagt
överallt omkring mig växte ljudet
jag vet inte varför
men för första gången på länge
kände jag ett visst lugn
den sortens lugn som sprider sig inombords
och tar sej ut
går vid din sida som en vän