God morgon! Att vakna upp till ett vackert Motala i vinterskrud är inte fy skam. Att tänka på allt det fina vi har framför oss när ljuset förvandlar vår vackra stad till sommarstaden hjälper till att jaga bort lite kyla. Visst finns det bra saker att se fram emot. En konsertsommar i lokverkstaden, en veckas cykelfest att vara stolt över, motorsportevenemang i form av världsstjärnor i speedway, nytt bilsportarrangemang och folkracefestival. Lägg därtill en pånyttfödd kulturakademi med inflyttad jazz och blues och Walter Trout i April och mycket mer som står för dörren.
Som sin egen evenemangsstrateg kan man därtill planera sina egna upptäcktsfärder med båt i sjöstadens vatten, vistas på alla våra fina stränder eller promenera i de fina naturreservaten. Eller varför inte bara vara och njuta av en stund på någon av våra serveringar i centrum eller ta en cykeltur till Sjövik och njuta kvällssolen. Som granskare blir rollen lätt gnällig, men vi får inte glömma allt det positiva vi har runt omkring oss. Det som ger oss leendet och orken att fortsätta bry sig.
Idag bjuder vi på en leende mungipa från 3 okt 1975.
Den lycklige blundekonomen
Jag ville jag vore en riktig sån där
oklanderlikt dum miljonärsman
som blundar och säjer: ¨Affär är affär.¨
Jag ville jag var affärsman.
Jag menar nu inte en småhandlargnet.
Nej, utan en jättebeloppsman,
så skicklig och smart att han ingenting vet
om världen omkring sej. En toppman.
När Båstad är över blir Chile en vän.
Att tiga vid folkilska lärs man.
Sen börjar man handla och umgås igen.
Jag vill jag vore affärsman.
Om bara i fred man får spela sin golf
av ingen sorts tvivel förtärs man.
Man lägger all sorg i en säck som Ernst Rolf
Jag ville jag vore affärsman.
På världshavens rygg av en styv konjunktur
mot vitaste Afrika bärs man.
Man skålar med Vorster och skjuter på djur.
Jag ville jag vore affärsman.
Och flyr man från skatter, som Findus och Shell,
Av lagen ej häktad begärs man.
Ibland är man multi, ibland nationell.
Jag ville jag vore affärsman.
Massmördaren gunst tar man gärna emot.
Åt djävulen sorglöst försvärs man.
Man skriver kontrakt som en glad idiot.
Jag ville jag vore affärsman.
Ur Samlade Tankar från Roten av Tage Danielsson