Nazisterna i Tyskland höll sig med en egen rättsteoretiker. Han hette Carl Schmitt och var den som klarlade det fascistiska styrsystemets kärna. Det gjorde han genom att ständigt använda ordet UNDANTAG. På så sätt kunde han utradera alla lagar och regler. Enligt Schmitt manövrerar en nazistisk ledare ut sina motståndare genom att bygga upp en allomfattande tro på att det som händer just nu är ett undantag, och sedan omvandlas det till ett permanent undantagstillstånd. Att till exempel utan rättegång kunna beslagta andras egendom. Enbart på grund av en godtycklig misstanke. Sakta men säkert byts verklig frihet mot falsk trygghet.
Kulturen har alltid varit en avgörande faktor för motståndet mot dumhet och de ihåliga hjärnornas hittepå. Idag njuter vi lite av Gustaf Fröding och hans:
IDEALISM OCH REALISM
Nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor.
Vår idealism och realism,
De klyva våra hjärnor.
Det ljugs, när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.
Men strunt är strunt och snus är snus,
om och i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.