Bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB har funnits i 10 år sedan 2013 och vi har tittat på bolagetsredovisning till och med 22 12 31.
OMSÄTTNING. Företagets intäkter består av hyresintäkter främst från Motala Kommun men också en del från regionen. Intäkterna har pendlat mellan 8 – 9 miljoner per år
KOSTNADER. Företagets kostnader består av fastighetskostnader som t.ex. fastighetsskötsel, reparationer, underhåll, fjärrvärme, vatten, sopor och fastighetsskatt m.m. Utöver dessa kostnader har företaget övriga externa kostnader som t.ex. kostnad för styrelse, revisorer, administration, övriga konsulter m.m. Dessa kostnader varierar mellan 3,7 miljoner och 5,1 miljoner per år.
RESULTAT. Bolagets resultat efter finansnetto ser ut enligt följande:
De första sex åren mellan 2013 – 2018 sammanlagt: 3 012 000 kr
Åren 2019 o 2020 sammanlagt: 3 089 000 kr
År 2021: 3 598 000 kr
År 2022: 3 315 000 kr
Det vi ser är alltså en kraftig vinstökning de senaste två åren
EGET KAPITAL (tillgångar – skulder eller ”förmögenhet”). Bolaget har alltså per den 2022-12-31 tjänat ihop till ett eget kapital på 11 miljoner. Noteras kan också att vid denna tidpunkt har bolaget en kassa på drygt 14 miljoner.
Sammanfattningsvis ser det här bra ut om det inte vore för en liten detalj. Det här resultatet är skapat internt genom att kommunen betalar företaget hyra för räddningsstationen. En del intäkter kommer också från regionen som inhyser ambulanssjukvården i bolagets fastighet.
Det här är en hybrid till företagskonstruktion som inte alls opererar i den miljö som ett normalt företag gör. Personerna i styrelse och ledning är både folkvalda politiker och tjänstemän i kommunen och på det sättet troligen jäviga när hyra ska förhandlas med sig själva eller partikamrater och kollegor.
Har inte Motala Kommun förmågan att effektivt förvalta en fastighet utan att man måste bilda ett bolag med ledning, styrelse, redovisningskostnader och vidarefakturering av mer än självkostnad till en hårt drabbad kommunbudget? En konstruktion som bevisligen urholkar välfärden. Finns ingen kunskap om ekonomi i kommunen? Följer bolaget bolagsordningen? Vad säger de auktoriserade revisorerna? Varför reagerar inga folkvalda på det här?
Är det här verkligen en effektiv användning av våra skattemedel? Förslaget innebär att vi ska få ytterligare bolag vid sidan av den kommunala organisationen. Alla ska ha separata styrelser, egen ledning, egen redovisning och generera andra kostnader. Det här blir en administrativ påbyggnad som ytterligare kommer att dränera välfärdens kärna.
Det här är även ett förslag som inte alls berör kommunens huvudsakliga uppgift. Att leverera välfärd inom lagstiftad verksamhet. Hoppas nu att medborgarna få en transparent genomgång om hur politikerna tänkt. Folkvalda och tjänstemän ska inte leka företagare.
Se bifogade bild för redovisningen på årsbasis.