Förhållandet mellan folklig demokrati och implementeringen av fattade beslut riskerar ofta att skapa legitimitetsproblem. Frågan om hur förvaltningen fungerar är avgörande för hur befolkningen uppfattar legitimiteten i systemet, men även den organisationsmodell som är vald påverkar hur legitimiteten uppfattas. Att en förvaltning blir legitim genom att leverera offentliga tjänster som uppfattas som hederliga, rättvisa och effektiva är ganska självklart. Den ideologiska orienteringen som ligger bakom de beslut som fattas och hur de effektueras måste även vara tydliga för medborgarna.
Problemet med den offentliga sektorns legitimitet framstår kanske klarast genom att jämföra marknadens sätt att fungera. I en marknadsliberal teori rättfärdigas alla beslut med att de anses fattade av individerna själva, efter deras fria val och på eget ansvar. På den ideala marknaden är, enligt teorin, ingen tvingad att köpa och ingen tvingad att sälja. Alla kontrakt är frivilligt ingångna och alla aktörer har lika status. Vad som gör det politiska systemets legitimitet problematiskt är att den offentliga sektorn oftast arbetar i en monopolsituation. Medborgarna erhåller service vars innehåll är beslutad av en central instans. De politiska besluten måste därför rättfärdigas på ett annat sätt än beslut på (den ideala) marknaden. I legitimitetsgrunden ligger att besluten har tillkommit i demokratisk ordning.
I demokratisk teori antas de offentliga insatserna kunna rättfärdigas genom det sätt på vilket de tillkommit. Dessa ska således ha fattats efter en offentlig debatt genom majoritetsbeslut av parlamentariska församlingar där ledamöterna ska kunna ställas till ansvar inför medborgarna i regelbundet återkommande val. I en politiskt styrd organisation är det tyvärr inte alltid så.
I teorin finns idag sex olika förvaltningsmodeller inom samhällsvetenskapen och de benämns ofta som legalbyråkratiska, professionella, korporativa, brukarorienterade, politikerorienterade eller marknadslika. I praktiken är en salig blandning av dessa modeller det som praktiseras inom våra myndigheter.
De här olika modellerna har olika grund för sin legitimitet, sin organisering, olika huvudaktörer, förutsättningar, positiva och negativa effekter och olika beslutstyper kännetecknar dem. När blandandet av de här modellerna innefattar bolagsbildningar och koncerntänkande byggs ofta tendenser till ljusskygghet och jäv in i verksamheten. De korruptionsskandaler som briserar inom den kommunala förvaltningen har ofta bildade kommunala bolag som bas. Motala var en gång rikskänt för en korruptionsskandal.