På måndagen blev protokollet från förra veckans kommunstyrelsemöte offentligt. Där föreslår kommunstyrelsen att bilda en koncern för kommunens bolag. En stor förändring för hur kommunens verksamhet ska styras behöver genomlysas och presenteras för medborgarna. Ärendet ska behandlas på kommunfullmäktiges möte den 4/12. Den här frågan är viktig och behöver redovisas öppet för alla medborgare. Varken press eller lokalpolitiker har lyft frågan till den offentliga belysning den är värd. Vi Granskar kommer att skriva om det här i ett antal inlägg och det här inlägget skickar vi idag till samtliga ordinarie kommunstyrelsemedlemmar för att få svar på hur de ställer sig till frågeställningarna.
- Vilka partier och vilka politiker har initierat det här och vilken ideologisk övertygelse ligger bakom förslaget?
- Varför har ingen offentlig debatt om frågan initierats? Frågan har ju fått passera tämligen obemärkt förbi i lokala medier. Ett av få undantag är den ledare i Corren som i April 21 hade rubriken ¨Avveckla Motalas kommunala bolag¨
- Projektet som har pågått några år med konsulthjälp av Norem har säkert redan kostat sexsiffriga belopp utan att någon tydlig projektredovisning föreligger. Varför då?
- De förbättringar som projektet syftar till sägs vara ekonomiska och kopplade till mål 10 god ekonomisk hushållning. Varför redovisas inte den ekonomiska nyttan? Vilka avdelningar i kommunen ska läggas ned och hur många tjänstemän berörs av besparingarna? Om den goda ekonomiska hushållningen är relaterad till ökade inkomster bör den kalkylen redovisas. Även de eventuella skattemässiga effekter som kommunen räknar med.
- Modern forskning pekar på betydande risker med bolagisering i myndigheter. Varför är ingen riskanalys framtagen?
- Hur tänker Motalas politiker hantera de inbyggda jävsituationer som uppstår i och med att den ägartillsyn som ska ske riskerar att göras av de som även sitter i bolagen?
- Hur hanterar Motalas politiker kommunallagen 2Kap 7§ att näringsverksamhet inte får bedrivas i vinstsyfte?
- Hur hanteras aktiebolagslagens krav på att annat syfte än vinst till fördelning mellan aktieägarna måste anges i bolagsordningen?
- Hur påverkar förändringen från förvaltningsstyrning till bolagsstyrning de demokratiska processerna och medborgarnas möjlighet att delta? Hur påverkas i praktiken den offentliga insynen i den dagliga verksamheten i ett bolag jämfört med diarieförda handlingar i myndigheten?
- Är det ens möjligt att i en bolagsordning för ett kommunalt bolag skriva in möjligheten att bilda bolag tillsammans med extern part och om det är det vilka risker finns i en sådan konstruktion?
- Vilken kompetens ska rekryteras till bolagen? I en bolagsstyrelse sitter man tack vare egen kompetens/förmåga och inte för att man är vald av en politisk församling.
- Möjligheten till koncernbidrag anges som en anledning till förändringen. Koncernbidrag förutsätter överskott i ett bolag. Hur uppstår överskott i bolag som inte får drivas i vinstsyfte och ska tillämpa självkostnadsprincipen?
- De korruptionsskandaler som är förknippade med kommunal verksamhet är vanligare i kommunala bolagskonstruktioner. Motalas historia av misslyckade projekt är förutom den rikskända Motalaskandalen inte relaterade till organisationsformen utan till förmågan hos de som finns i organisationen. På vilket sätt blir de hanterade på ett annorlunda sätt av politikerna för att ett aktiebolag är utförare?