När vännerna Dem o Krati som vanligt satt och vänligt språkade på sitt stamlokus kom de in på en dam från Norrköping som tycker att det går att prissätta allt. Dock är värdet på våra mellanmänskliga aktiviteter svårare att bestämma. Dem tyckte om dansband medan Krati gärna lät sig föras bort av en Tolvskillingsopera. Bägge konstaterade dock att konsumtionen är den högsta av lycka och beställde in ännu en bananbakelse. Finns det verkligen ett värde i kultur, sa Dem. Nej, men den kommer med ett pris, sa Krati.

Idag bjuds en text med drygt 48 år på nacken:

TANKAR FRÅN  KVADRATROTEN (som borde föregått regeringens proposition om litteraturstöd)

 

¨Jag läser ju aldrig en bok¨, sade Sträng

i en intervju häromsistens.

Och när han den aftonen låg i sin säng

Så kom den beräknande listens

förrädiska glimt i hans sömniga öga.

¨Kultur¨, tänkte Sträng, ¨konsumerar jag föga,

Och ändå är ingen så duktig som ja¨!

¨Kultur¨, tänkte Sträng, ¨är nog inget att ha,

Så jag drar allt in dom där bokbidragen.¨

Han gäspa och la sig på magen

 

¨Men¨, tänkte han sen, ¨när man blir pensionerad

Och bara har minnen kvar,

då blir man nog litteraturintresserad.

Då skriver man sin memoar.

Men tänk ändå om Tidens förlag skulle tycka

att inte mitt minne var lönsamt att trycka!

Det kanske är så att författar Sträng

så krävs en statlig författarpeng?

Jag godkänner stödet, så konsten blir trygg.¨

Han gäspa och la sej på rygg.

 

¨Men¨, tänkte han sen, ¨det är dumt med kultur.

En bok är svår att förstå. Men vad hindrar att man blir en seriefigur,

en blandekonomins Fantomen?

Då bräcker man Tage. Det blir fina fisken.

Då ligger man färglagd på pressbyrådisken.

Karl-Alfred och jag bär oss helt utan stöd.

Och så säger dom litteraturen är död!

Då drar jag väl in bokbidragen igen.¨

Han gäspa och la sig på magen igen.

 

¨Fram¨, tänkte han sedan, ¨för seriekultur!

Och bort med att djupsinnigt grubbla!

Jag är nog gjord att bli seriefigur –

mitt prat är ju redan en bubbla!

Det blir inga pengar till konst och sånt där.

I morrn gör jag upp ett internt cirkulär.

Och Bertil, som alltid ska bråka och träta,

Får veta det sist , för han börjar med Z.¨

 

Han slöt sina kulögon, silverblanka,

och drömde om Joakim von Anka.

 

21 mars 1975 Tage Danielsson