När kommunstyrelsen i Motala ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en detaljplan för Djurkälla 10:62 m.fl. gör man det mot en bakgrund av försök till hårdexploatering av Varamon och ett antal misslyckade detaljplaner. Kommunen har bedrivit planarbete som i många fall inte klarat en domstolsprövning. Det finns givetvis flera skäl till det, men vilka lärdomar som politiker och tjänstemän tagit av det är höljt i dunkel.
Det aktuella ärendet är ett getingbo i form av intressekonflikter. Vättern är ett Natura 2000 område, marken är jordbruksmark och hela området är unikt med Djurkällaplatån och dess spår av Isälvsmynning som exempel på riksintressen. Dessutom lär det inte saknas alternativ i kommunen för expansion av bostadsbeståndet. Framförallt inte så länge vi inte ser den tillväxt det pratas om i resultatmål 3. Den miljömässiga hållbara tillväxten i resultatmål 5 är ju även den svår att se för gemene man. De ekonomiska aspekterna på infrastrukturkostnader som på sikt alltid ökar med avståndet är även de betydande.
Det finns även en juridisk aspekt som är iögonfallande. I Motalas lokala utvecklingsprogram står det att vi ska samverka regionalt, nationellt och internationellt för att säkerställa en tillväxt i kommunen. Det regionala samarbetet kommer säkert att ställas på prov då vår länsstyrelses agerande är mycket tveksamt i förhållande till lagstiftningen. Förvärvstillstånd av jordbruksmark är reglerat i lagen och här slirar den myndighet som ska tillvarata riksintressen rejält. Hur orden i målområde 11 Miljömässigt hållbar tillväxt rimmar med att expandera kommunen via att anlägga ett litet bostadsområde på attraktiv jordbruksmark på detta avstånd från centrum är obegripligt. Alternativen (som lagtexten kräver ska vara utredda) saknas inte.
Frågan som den här gången inte stött på motstånd från vårt största oppositionsparti kommer att tröskas vidare med stora kommunala kostnader som följd. Att Riksbyggen, med täta kopplingar till det Socialdemokratiska partiet, är exploatören, bidrar säkert till hejaramsorna från oppositionsläktaren. I frågan göms även en lite större infrastrukturfråga som berör Riksväg 50 och hur trafik i framtiden ska styras ner till attraktiva strandnära områden.
I målet tillgänglighet och inflytande, är ett av styrtalen¨ Möjlighet till delaktighet och inflytande ska öka¨. Hur man lyckas med det målet kan ju exempelvis mätas i hur man lyckas med att i samrådsprocessen få med de delar av kommunens medborgare som vill vara med och påverka. Eller som det står i vår nya vision ¨En kommun som värdesätter öppenhet och mångfald, där olikheter berikar¨.
Frågorna är många och det här ärendet kommer säkert att bli föremål för en rejäl debatt. Kanske finns en del av svaren hos en avgående kommunfullmäktigeordförande som i en radiointervju skyllde en stor del av kommunens misslyckanden på att vi i den här kommunen är experter på att överklaga kommunala beslut. Där framkom inte att han själv deltagit i beslut som gett ekonomiska ramar för ett ishallsprojekt som bland annat havererade av ekonomiska orsaker. Ej heller att kommunen missat grovt att bedöma de juridiska aspekterna av en större företagsetablering. Av den återstår numera för kommuninvånaren bara orden ¨informationen noterades¨ och enligt ett KS protokoll att det finns ett företag i Danmark som fortfarande är intresserade.