Vi får återkommande rapporter i medier om oroligheter i svenska skolor. Elever har ont i magen när de ska gå till skolan. Det är oroligt på lektioner och raster. Lärare och elever misshandlas av utagerande elever. Lärare drabbas av utmattningsdepressioner. Den här listan kan göras lång.
Vid intervjuer med elever från andra länder får vi andra svar än från många svenska elever. Frågar man en elev från Asien varför denne misslyckats i skolan blir ofta svaret ” jag pluggade för lite”. Detta är ett sällsynt svar i Sverige. Här blir ofta svaret att det är lärarnas och skolans fel. Denna attityd stöds av många rektorer som ger svaret ” anpassa undervisningen och använd ett lågaffektivt bemötande¨. Det finns klasser med elever som har upp till tio anpassningar vilket blir omöjligt för en lärare att komma ihåg och genomföra när hen är ensam vuxen i klassrummet. Särskilda undervisningsgrupper har inte varit något som har uppskattats av ledningen i Motala. Flera rektorer i Motala är klart emot att inrätta sådana grupper. Vad säger forskningen om vad som kännetecknar en framgångsrik skola? Är det mer dokumentation, anpassningar och lågaffektivt bemötande som är tecken på en framgångsrik skola? Det här tror uppenbarligen ledningen i Motala.
Ny forskning vid Göteborgs Universitet har kommit fram till att samförstånd kring uppdraget, stabilitet och tydliga mål är det som skapar en framgångsrik skola.
Det handlar väldigt mycket om att sätta elevernas lärande i fokus och ha höga förväntningar på eleverna.
Flera rektorsbyten och omorganisationer kännetecknar de icke framgångsrika skolorna.
Rektorn är central. Effektiva och tydliga ledare är proaktiva och söker det stöd de behöver. De har fokus på den pedagogiska verksamheten och den skolkultur som främjar lärande.
Lärarledarskap i klassrummet är mycket centralt vad gäller framgångsrika skolor. Vi ska utifrån de här framgångsfaktorerna undersöka de två skolorna (årskurs sex på Mariebergsskolan och Norra Skolan). Kan vi utifrån de ovan nämnda framgångsfaktorerna förklara skillnaderna vad gäller betyg mellan de två skolorna?
Vi vet att hög personalomsättning och många rektorsbyten och informella ledare skapar problem. Stabilitet och samsyn är något centralt. Vi kommer i de följande artiklarna redovisa de skillnader vi kommit fram till, publicera en artikel av Johan Birath samt göra en intervju med Camilla Prytz. Camilla är anställd på Universitetet i Linköping och arbetar med lärarutbildning.
Fortsättning följer!