När MVT i torsdags ger uppmärksamhet till personerna som ligger bakom ¨Rent och snyggt i Varamon¨ ,och som har tagit fram fem förslag på förbättringsåtgärder, så  är det ett bra initiativ av civilsamhället som belyses, men tyvärr är den journalistiska prioriteringen hos MVT bedrövlig. Till de fimpar som är i behov av att plockas upp kan vi komplettera med några små ¨fimpar¨ som tidningen konsekvent skyggar. Vi påminner idag om några av dom.

Det av Motalaborna så uppskattade Varamon har genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Ibland kan en utomstående som ser en riven Folkpark, ett demoliserat utebad, avsaknaden av gäststugor, ett övergivet vandrarhem och frågetecken staplade på ett sådant sätt att de blir till utropstecken, fråga sig vad som pågår. Ja, det är många som ropar och undrar.

LALANDIA. En munkavle verkar just nu vara satt på alla som sedan starten arbetet hårt för projektet. Vi vet att företaget bakom Lalandia anammade en ny strategi i oktober och tog dessförinnan beslutet att försöka sälja Lalandia i Danmark. I övrigt är det vårt rättsväsende som har händerna fulla med projektet. I Motala mumlas det om den ekonomiska redovisningen av projektet som efterfrågas och blir besvarad med dimridåer. Varför är det civilsamhället som ska tillhandahålla det?

SKOGSBORG. Motalaborna vet ännu inte vem som finansierade köpet av vandrarhemmet för snart fyra år sedan. I Hovrätten väntar en rättegång för tre av de ursprungliga ägarna, som i Tingsrätten är dömda för mycket grov ekonomisk brottslighet. Vad vi vet är bara flera vattenläckor de händelser som är förknippade med vandrarhemmet. Ägarbolaget som bokstavligen står på ruinens brant ägs numera av en person med koppling till de tidigare ägarna. Företaget existerar enbart på grund av ett bokfört fastighetsvärde som vida överstiger det verkliga värdet av fastigheten. Ett företag har hos Motala Kommun ansökt om och blivit beviljat en ny detaljplan för tomten. Vad vi vet har inget detaljplanearbete kommit igång än. Företaget som har ansökt om detaljplanen saknar finansiella muskler, varför det fortfarande är högst osäkert vilka finansiella intressen som ligger bakom den ansökan, men med kommunens ambitioner om öppenhet och transparens kanske vi får veta även det så småningom. Är hela soppan egentligen en syltburk vars lock ingen vågar lätta på?

KANTARELLEN. Turerna omkring de pågående försöken att bygga hyreshus i Varamon är även de föremål för våra rättsvårdande myndigheter och en mycket kontroversiell fråga, där under resans gång folkvaldas egna affärsintressen varit inblandade. Dagens ägare finns i 15 resp 13 olika bolag och statusen på bolagen är lite oklar eftersom flera är nybildade och de saknar ännu redovisning.

IDROTTSCENTER. En fråga som det skall röstas om under våren 2023 och som nu har varit ute för granskning, är det nya idrottscentret. Det är ingen vild gissning att även den frågan hamnar i domstol beroende på en hel mängd sakskäl och tveksamheter. Frågan är även föremål för en politisk diskussion om ekonomiska ramar och beslut.

Varför blir det så här? Är Motalaborna särskilt benägna att överklaga? Så fort någon har legitima skäl att överklaga så är det en del av processen som följer ett samhälles tillväxt och exploatering. Större samhällsförändringar ska utsättas för flera ögon än en liten beslutande skaras beslut. Oförvitliga tjänstemän har ju bara att utföra politikernas beslut inom ramen för lagstiftningen. I Motala har det visat sig att tolkningen av lagstiftningen i flera fall utfallit till de överklagandes fördel. Möjligen kan man, som vissa politiker, tycka att det är fel både på lagstiftning och tillämpning, men juridik är inte så lätt för gemene man att förstå. Samtidigt är trögheten i systemet garanten för att vårt gemensamma inte så lätt kan äventyras av krafter som tycker att demokratin borde skrotas. Vilar inte demokratin på samhällsmedborgares engagemang? Utan engagemanget i frågor som berör vår vardag riskerar vi att bli fångar i ett system som låser in sig och visar sig vart fjärde år på torget.