Vi Granskar har tidigare skrivit om grumliga vatten i Varamoviken. I en demokrati väljer vi själva om det skall var grumligt eller klart. Att undanhålla, ljuga, förvränga eller enbart välja för mig själv lämpliga sanningar gör för de flesta av oss att vattnet till slut känns rätt så grumligt. En del bryr sig inte alls och tror att egoismen, girigheten och egennyttan är vägen till lycka.
Vattnet i Varamoviken är fortfarande klart, men det skulle bli ändå lite klarare om invånarna i Motala får reda på vilka som egentligen finansierade köpet av Skogsborg. De hotellentreprenörer som nu dyker upp på banan måste ju på något sätt få tillträde till de hemligheter som ligger bakom de 13 miljoner som Badbyxan 1 är skyldiga finansiären eller finansiärerna av affären. Det är dags att de kliver fram nu. Den bästa lösningen vore ju att bolaget Badbyxan kursade och det verkliga marknadsvärdet av fastigheten upptäcktes av en konkursförvaltare. I sammanhanget borde nog ett försäkringsbolags uppgörelse med Badbyxan även komma i ljus dager. Varför är inte fastigheten renoverad efter skadan? Vilka krafter är det som undviker konkurs i ett bolag med ägare utan tillgångar? Är våra myndigheter fortfarande försedda med skygglappar inför den ekonomiska verklighet som äter sig in i samhällets alla vrår?
Tjusiga skisser på en mångmiljonsatsning är kanske alla händelsers förutbestämda slutresultat. ¨Blir det som ni säger eller säger ni som det blir?¨. Galenskaparna var definitivt inte galna.
P.S: Vi kan komplettera vårt förra inlägg med att Ilija Batljan anhölls i början av maj 2020 misstänkt för grovt insiderbrott. Det har kommit till vår kännedom att den före detta politikern nekade till brott. Något som vi rent statistiskt har förstått att de flesta kriminella gör.