Nu vet vi alla att vård och omsorg i offentlig regi inte alltid är bättre. Även där finns individer som borde skaffat sig en annan uppgift i livet. I offentligt driven omsorg förekommer problem med en administrativ överbyggnad som oftast inte kan konkurrera med privata utförare i form av effektivitet. Dessutom är det fortfarande en utmaning att skapa tillräckligt intressanta arbetsuppgifter för att få och bibehålla kompetent och engagerad personal. Att föra ned beslut närmare de som ger omsorg och de som får omsorg är säkert en framgångsfaktor. I Dagens Medicin kan vi återigen läsa om ett privat sjukhus som lyckas bättre med vården än många som drivs i samhällets regi. Svaren på vad som är bäst är inte alltid självklart och passar olika bra för olika typer av tjänster.
Redan för ungefär 15 år sedan dök ett företag vid namn Attendo upp på den lokala omsorgsmarknaden. På informationsträffar med oroliga anhöriga försäkrades den goda omsorgens kvalitet och ord som guldkant på tillvaron med ett glas vin till maten kastades fram inför gapande anhöriga. Vad som sedan utspelade sig i form av kvalitetsavvikelser och direkt vanvård framfördes av oroliga anhöriga till myndighetsutövare, politiskt ansvariga och själva utförarens ledning. Otillräcklig bemanning, outbildad personal, brister i medicinsk kompetens, grundläggande kunskapsbrist i näringslära var en del av de iakttagelser anhöriga observerade.
Samtidigt fanns anställda som försökte slå knut på sig själva för att lösa en uppkommen situation som de själva inte hade ansvar för. Nu finns samma problem kvar och kan bland annat spåras till den syn på omsorg som lånat begrepp från vård som är en produkt som har en början och ett slut och som kan köpas av flera aktörer. Omsorg betonar en fortgående relation, inte en tillfällig räddningsinsats. Det här är ingen produkt eller ett koncept på marknaden. När ska ansvariga lära sig detta? Profiten har inte här att göra, det ligger i sakens natur.
Fortsättning följer!