Det är med sorg i hjärtat vi läser MVT:s reportage om Nämndemansgatan äldreboende. Allvarliga brister, anmälningar till arbetsmiljöverket och oförstående politikers uttalanden bidrar till att belysa ett misslyckande som Motala Kommun är ansvarig för. Uttalandet om att det tidigare funnits brister ekar tomt eftersom ingen förändring initierad av beställaren har skett. Är det 15 år nu?
Det enda vi vet med säkerhet är att vi alla ska dö en dag. Den sorg som drabbar oss alla i form av att vara nära och kära känner vi alla till. De av oss som blir gamla upptäcker med smärtsam tydlighet att kroppen förr eller senare ger upp och vi får svårare och svårare att klara oss själva.
I ett samhälle där fler och fler kommer att bli sjukare och svagare och därmed behöver vårdas till allt högre kostnader för de ännu friska och starka, har det beretts mark för en filosofi som hävdar att vård av gamla och sjuka bör organiseras efter strikt nyttomoraliska utgångspunkter. Det finns idag både politiker och tjänstemän som använder ordet vinst som ett mått på framgång i verksamheter som styrs av behov och där de arbetsinsatser som görs drivs av plikt och inte profit. När omsorgsbehovet hos en individ ökar så ökar ju behovet av insats oavsett vad som står i en upphandling av tjänster eller vad avkastningskraven från styrelsen säger.
Fortsättning följer!