I år uppmärksammar våra folkvalda särskilt demokratifrågor.
¨Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde¨ (Åsa Wikforss, akademiledamot och professor i teoretisk filosofi.)
De iakttagelser som Deloitte har gjort är allvarliga brister i hur kommunstyrelsen sköter medborgarnas uppdrag.
Det står ju faktiskt att det helt saknas styrning från de folkvalda som är de som skall bestämma över politiken. Det är varken tjänstemän eller leverantörer som har med det att göra annat än som myndighetsutövare (tjänstemännen) och röstberättigade medborgare.
Det står även att myndighetsutövningen är organisatoriskt rörig och otydlig. Även ansvarsfördelningen verkar vara både otydlig och odokumenterad.
Kännedom om delegationsrätten i kommunstyrelsens presidium är varierande. Det betyder att de som ska styra inte vet vem som styr.
Det finns ingen fastställd budget och tydlig uppföljning av vad näringslivsarbetet kostar. Det saknas även nödvändig synkning av de dokument som sammanlänkar arbetet och skapar den röda tråd vi behöver. Strategin för arbetet är från 2014 och är inte politiskt förankrad.
Av granskade protokoll framgår att det saknas tydlighet i hur kommunstyrelsen följer upp och agerar på genomförda aktiviteter, men även på hur de utvärderar Tillväxt Motala AB kopplat till satsade medel, genomförda aktiviteter och utfall för kommunfullmäktiges mål.
En förbättrad måluppfyllelse handlar både om att sätta mål, följa upp och sprida kunskapen om desamma. Begreppet visionsmål är förvillande. Antingen är det en politisk vision eller så är det tydliga mål. Vi Granskar kan tipsa om ett sätt att sätta mål. Se till så att det är specifikt och lätt att identifiera. Se sedan till att det är odiskutabelt mätbart. Se sedan till så att det är accepterat i organisationen. Att det är realistiskt är även en förutsättning för att politiker och personal kan styra mot detsamma. Tidsätt sedan målet så att vi vet när vi skall sätta nya mål och styra mot den ljuva framtiden. Finns det ingen grundläggande kunskap om målsättningsprocesser och hur man bryter ned, följer upp och reviderar?
De statistiska metoder som används inom området förvirrar snarare än förtydligar. Varför ska vi använda skattepengar till att lägga dimridåer? Relationstal kan vara bra att känna till, men relevant statistik finns tillgänglig på SCB om allt från arbetslöshet och nyföretagande till skattebas. En del av mätningarna är till och med så svaga att de inte är relevanta ur ett kvalitetsperspektiv. Finns inte kompetensen här heller?
Fortsättning följer!