Under den tredje vågen av Covid 19 tvingas lärare att arbeta i trånga utrymmen med många elever tätt inpå sig. Vi vet att smittspridningen är stor inom grundskolan. Varför vaccineras inte lärarna? En åtgärd som de fackliga organisationerna krävt. Med en hög sjukfrånvaro tvingas även lärarna vikariera för sina sjuka kollegor utan särskild ersättning för detta.
Dokumentationsbördan ökar hela tiden. Åtgärdsprogram och anpassningar ska göras i mycket stor omfattning. Åttio procent av lärarna i Sverige har varit med om att elever som är i behov av särskilt stöd ¨bollas tillbaka¨ till lärarna för fler anpassningar. Vid kontakt med lärare i Motala framkommer en liknande situation. Om en elev misslyckas att nå godkänd, så är det skolans fel. Ett vanligt direktiv från en rektor blir då ¨anpassa¨. Det är aldrig eller nästan aldrig eleven som skall skärpa sig. Eleven är ju ¨kund¨. Särskilda undervisningsgrupper och speciallärare har kommunen skurit ner på. Alla skall inkluderas i klassen. Det här leder ofta till pedagogisk exkludering.
Var tredje lärare i Sverige anser att de inte fått köpa in de läromedel de behöver för sin undervisning. Läromedelskostnaden per elev i grundskolan ligger på samma krontalsnivå som på sena åttiotalets nivå. Motala ligger något över genomsnittet vad gäller läromedelskostnader. (I Sverige 650kr/år och elev. I Motala drygt 700kr/år). Detta samtidigt som kostnaden för svensk skola under samma tid har tredubblats. Varför ser det ut så? Det här skall vi titta på.
Motala har satsat på plattor till alla elever. En stor kostnad trots att det inte finns något forskningsstöd till att det ökar skriv- och läsförmågan.
I kommande inlägg belyser vi specialpedagogiken och särskilda undervisningsgrupper. Ekenäs – vart tog du vägen? Det finns även en ¨tystnadskultur¨ i Motala skolor, som vi vill belysa.
Fortsättning följer